Apatin är en vinnare
Valets enda riktiga segrare är sofflocket och den politiska apatin. Tyvärr har en majoritet - 56,2 procent - avstått från att rösta.
Ett valdeltagande på 43,8 procent är ett misslyckande.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I valet hade drygt sju miljoner svenskar rösträtt. Men bara 3,1 miljoner - noga bestämt 43,8 procent av de röstberättigade - har röstat. Därför kan ingen sann demokrat känna sig nöjd eller se sig som en segrare.
Valets enda riktiga segrare är sofflocket och den politiska apatin. Tyvärr har en majoritet - 56,2 procent - avstått från att rösta.
Tag bara Piratpartiets omtalade framgång. I Europavalet röstade noga bestämt 214 313 svenskar på PP. Det är i och för sig ett bra resultat för ett parti som är helt nytt. Men det representerar verkligen ingen stor folkvilja.
Det är noga bestämt bara tre procent av alla sju miljoner röstberättigade i Sverige som röstat på PP. Därför ska man akta sig för dramattiska påståenden om att Piratpartiet skåpat ut alla etablerade partier.
De etablerade partierna kan inte heller vara glada. Socialdemokraterna, som blev största parti i söndagens val, fick totalt 748 658 röster. Det innebär att det största partiet bara har stöd av drygt 10 procent av alla röstberättigade i Europavalet.
I riksdagsvalet 2004 röstade dessutom mer än 1,9 miljoner svenskar på socialdemokraterna. Det betyder att det omkring 1,2 miljoner gamla s-väljare gjorde något annat än att rösta på S i Europavalet 2009. De flesta av dem avstod helt enkelt från att rösta.
Annorlunda uttryckt: Socialdemokraterna har haft fruktansvärt svårt att mobilisera sina kärntrupper i Europavalet. Alltför många vanliga LO-medlemmar röstade inte.
Både LO och det socialdemokratiska partiet har i och för sig gjort stora ansträngningar för att väcka dessa krafter i årets valrörelse. Fackliga och politiska företrädare har beskrivit hur EU-besluten påverkar kollektivavtalen och arbetstagarnas rättigheter i Sverige.
Men uppenbarligen har agitationen inte fungerat eller inte nått fram på arbetsplatserna. Många vanliga metallare, byggnadsarbetare och kommunalare har likafullt givit blanka tusen i Europavalet.
Man kan diskutera hur viktigt Europaparlamentet är. Men det är ändå en institution som finns och har makt. Till exempel är det medbeslutande om EU-budgeten som omspänner 1 300 miljarder kronor.
Därför borde det engagera fler än 43,8 procent av väljarna vilka 18 politiker som företräder svenska folket i Bryssel och Strassbourg under kommande fem år. Det går ju inte att skicka vem som helst till parlamentet.
Det låga valdeltagandet i hela Europa väcker även frågor om Europaparlamentets legitimitet. Valdeltagandet har minskat i varje val till Europaparlamentet sedan det första valet 1979.
1979 röstade 62 procent av de röstberättigade i EU, eller EG som det hette på den tiden.
1999 sjönk valdeltagandet för första gången under 50 procent.
2004 gick det ner till 45,5 procent.
I årets val är det bara runt 40 procent av européerna som röstat.
Det går inte att säga att Europaparlamentarikerna har folklig förankring eller utgör en stark röst för de europeiska folken, när baras fyra av tio europeiska väljare går och röstar.