"Vi hava redan tvenne gånger varnat herr Bismarck", sägs Vimmerby Tidning ha skrivit i en ledare någon gång på 1880-talet.
Citatet, som möjligen bara är en skröna, har ofta använts som ett exempel på hur en lokaltidning hyser en något överdriven uppfattning om sin egen betydelse.
En sak är dock säker: Det som skrivs på NSD:s ledarsida 2021 läses och noteras hos Kinas ambassad i Stockholm, representant för världens nya supermakt. 2 februari skrev författaren och frilansjournalisten Jesper Bengtsson en utrikespolitisk krönika på sidan 2 som föranledde ambassaden att skicka ett skarpt mejl till honom och redaktionen.
Det är inte första gången som Kinas företrädare i Sverige agerar på det här sättet.
I en ledare 9 november 2018 gav jag flera exempel på hur Kina aktivt försöker straffa journalister som granskar landets kommunistregim och hur ambassaden i Stockholm skickar kritiska skrivelser med "anmärkningar" till redaktioner runtom i Sverige – ett minst sagt ovanligt och anmärkningsvärt agerande, som tyder på bristande respekt för den svenska press- och yttrandefriheten.
Det har inte blivit bättre sedan dess. Hösten 2020 visade en rapport från tankesmedjan Frivärld, skriven av journalisten och säkerhetspolitiska debattören Patrik Oksanen, hur ambassadören Gui Congyou återkommande försöker läxa upp svenska redaktioner och påverka det journalistiska innehållet.
Ett exempel: För SVT förklarade ambassadören att tidningen Expressen kunde glömma visum till Kina om man inte ändrade sin rapportering!
Oksanen konstaterar att Kinas agerande inte är isolerat till Sverige.
"Det som skulle kunna avfärdas som omdömeslöshet från en enskild ambassadör är i själva verket del av en utarbetad global strategi. Vi ser liknande maktspråkbruk på andra ställen i världen. Skådespelaren Richard Gere får inte vissa roller för att Kina, som är en viktig filmmarknad, säger nej på grund av Geres engagemang för Tibet och i vårt närområde drabbades Norge med strypt handel efter att dissidenten Liu Xiabo fick Nobels fredspris 2010", skriver han.
Signalen är tydlig. Journalister, artister, politiker, samhällsdebattörer och andra ska akta sig för att uttrycka sig kritiskt om Kina. Då blir det besvärligt för dem och deras hemländer.
Det är djupt oroande med tanke på vilken maktställning som Kina är på väg att få i världen – ekonomiskt, teknologiskt, militärt och politiskt.
Det är uppenbart att denna supermakt har begränsad förståelse för press- och yttrandefriheten, fundamentala inslag i den demokratiska samhällsmodellen. De frihetliga och demokratiska värdena utmanas och sätts på prov.