Affärer skadar s
Det finns ingen rim och reson i att LO:s ordförande har 24 olika styrelseuppdrag - därav fyra mycket tunga poster i Folksam, AFA, Aftonbladet och AMF.
Wanja Lundby-Wedin måste rensa bland sina externa uppdrag.
Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Politik är som cirkus. Det värsta jobbet är alltid att städa upp skiten efter elefanterna", sa Carville en gång.
Det gäller även för de svenska socialdemokraterna. När debatten handlar om sakpolitik och ideologi står arbetarrörelsen stark. Det är inte svårt att peka på svagheterna i borgarnas krispolitik,. orättvisorna i deras skattepolitik, konsekvenserna av privatiseringsförslagen, den stigande arbetslösheten, svårigheterna för ungdomar på arbetsmarknaden med mera.
Men tyvärr tenderar samhällsdebatten alltför ofta att handla om annat än värderingar och politiska sakförslag.
Socialdemokratins valförluster både 1976 och 2006 socialdemokratin föregicks av ett antal så kallade affärer.
1976 avslöjades att Transportbasen Hans Ericsson firade semester i Francodiktaturens Spanien, som bojkottades av LO. Samma år greps socialdemokratiske partikassören Nils-Gösta Damberg när han skulle frakta 250 000 kr till sina partivänner i Finland, vilket stred mot dåtidens valutaregleringar.
Det talades mycket om finansminister Gunnar Strängs fastighet i Gamla Stan i Stockholm. Bara några år tidigare hade s-regeringen även fått klä skott för IB-affären.
2006 kunde de borgerliga gotta sig i SSU-basen Anna Sjödins krogsväng, Göran Perssons "torp" och en del tvivelaktiga lägenhetsaffärer i den fackliga sfären.
Affärerna blev effektiva slagträn i händerna på de borgerliga kampanjmakarna. De blev grund för skildringar om att arbetarrörelsens företrädare inte lever som de lär och hade fjärmat sig från fotfolket. Säkert påverkade det en och annan väljare att rösta borgerligt, eller att ligga på sofflocket på valdagen. Klart är i alla fall att de borgerliga vann valet bägge gångerna.
Den här gången har det inte heller börjat bra för arbetarrörelsen.
De senaste två veckorna har allt kretsat kring Wanja Lundby-Wedins styrelseuppdrag i pensionsbolaget AMF.
Wanja Lundby-Wedin förnekar i och för sig all kännedom om de groteska ersättningarna till förre vd:n Christer Elmehagen.
"Vi i styrelsen har blivit vilseledda. Beslut om pensionsavtal och beslut om utbetalningar har skett på sätt som innebär kringgåenden av bolagens ansvariga organ. Vilka som ska ställas till ansvar för detta ska utredas vidare", sa Wanja Lundby-Wedin i ett pressmeddelande under söndagskvällen.
Vid måndagens möte markerade också LO-förbundens ledningar sitt stöd för Wanja Lundby-Wedin.
"Rapporten stödjer Wanjas version för vad som har hänt. Vi har fullt förtroende för Wanja", säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.
Men tyvärr har den här historien redan skadat LO och arbetarrörelsen. Den hade dessutom aldrig behövt bli verklighet om LO-ordföranden hade avstått från att stoppa in fingrarna i det komplicerade AMF-maskineriet.
Det finns ingen rim och reson att LO:s ordförande ska ha 24 olika styrelseuppdrag - därav fyra mycket tunga poster i Folksam, AFA, Aftonbladet och AMF. Rollen som LO-bas borde räcka för att fylla att arbetsdagen och tillvaron med meningsfullt innehåll.
Redan lördag 21 mars påpekade den här ledarsidan att Wanja Lundby-Wedin borde rensa bland sina externa uppdrag.
"LO:s ordförande ska först och främst vara en stark, tydlig och trovärdig opinionsbildare för arbetarrörelsens grundvärderingar och för löntagarnas intressen. Rollen som styrelseproffs kan överlåtas till andra", löd slutklämmen i ledaren denna dag.
Det är en uppmaning som ligger fast. Det finns andra LO-företrädare (med mer tid) som kan bevaka löntagarnas intressen i AMF, Folksam och andra bolag.
Det finns också skäl att instämma i kraven från ombuden vid helgens S-distriktskongress i Luleå
"Alla företag måste ta ansvar för en sund lönebildning på chefsnivå men vi ställer särskilda krav på bolag som är samhällsägda eller står arbetarrörelsen nära. De har ett extra ansvar att agera som förebilder ... I företag med anknytning till arbetarrörelsen ska inte oskäliga bonusar och orimliga löne- och pensionsavtal förekomma", framhåller ombuden helt riktigt i ett uttalande.
Låt oss nu - i Brantings, Palmes och alla andra heliga S-andars namn - slippa fler liknande affärer inför valet 2010!
Det finns viktigare frågor - ungdomsarbetslösheten, besparingarna i välfärden, den orättvisa beskattningen av landets pensionärer, klimatpolitiken och annat - som borde stå i fokus för valdebatten!