100 år sedan storstrejken
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Strejken är i dag en milstolpe i arbetarrörelsens historia i Sverige. Men det var nära att konflikten knäckte den unga arbetarrörelsen.
Bakgrunden till storstrejken var arbetsgivarnas krav på lönesänkningar. Sommaren 1909 lockoutades 80 000 arbetare för att driva igenom kraven.
LO svarade med en strejk. Som mest deltog omkring 300 000 arbetare. Men strejkkassorna var små och efter en månad tvingades facket avbryta strejken.
Många arbetare blev djupt besvikna och lämnade LO. Många gick till syndikalistiska SAC. I debatten dömde många ut arbetarrörelsen. Rörelsen skulle snart dö sotdöden.
Men LO tog sig igenom krisen. Sakta men säkert började löntagarna återvända till LO-förbunden.
Storkonflikten 1909 lärde även LO och SAF att konfrontation inte är en lyckosam metod. Arbetsgivare och löntagare insåg att det var en fördel om man kunde komma överens genom samtal, dialog och förhandlingar.
1938 skrev parterna under Saltsjöbadsavtalet, ett nytt huvudavtal som la grunden för fred och stabilitet på arbetsmarknaden, samtidigt som det medverkade till en bra reallöneutveckling och vettiga konkurrensvillkor för svenska företag. Under 1950- och 1960-talen hade Sverige också en god ekonomisk tillväxt och positiv utveckling.
Det är även en lärdom för dagens arbetsmarknad. Sverige är inte betjänt av arbetsgivarhökar som vill kväsa löntagarorganisationerna.
För att uppmärksamma hundraårsminnet av storstrejken har Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek tagit fram en särskild guide om storstrejken. Den finns på webbplatsen www.arbark.se
Det är nyttig läsning för alla som vill skaffa sig mer kunskap om händelserna 1909 och konsekvenserna för Sverige 100 år senare.