De är fyra personer på scen i det dryga två timmar långa dramat där Karin Paulin har huvudrollen.
– Jag spelar den här fantastiskt knasiga och underbara personen Janina Duszejko, en häftig dam med många sidor.
Janina Duszejko är en pensionerad lärarinna som har dragit sig tillbaka till sitt lilla hus på den polska landsbygden. Hon tillbringar sina dagar med att översätta poesi, studera astrologi och umgås med skogens djur.
– Hon har en passion och koppling till alla djuren och slåss för att de ska ha samma rättigheter som människor, berättar Karin Paulin.
Ett dödsfall inträffar och följs av fler. Polisen står handfallen och Janina beslutar sig för att ta utredningen i egna händer för att rädda mänskligheten.
– Det är en deckare, helt klart, men den liknar inte någon annan deckare man har läst. Det är så många plan i den och den är superhäftig, säger Karin Paulin.
De övriga tre skådespelarna gestaltar var sin huvudkaraktär och därutöver spelar de flera ytterligare roller som kretsar kring Janina Duszejko.
– Jag spelar bland annat en gammal elev till Janina. De är kompisar och översätter poesi tillsammans. Sedan gör jag en polismästare och ett lik och en präst och även en insektsforskare som dyker upp. Vi är de som befolkar världen runt Janina, förklarar Jonas Hellman Driessen.
Pelle Sandberg från Stockholm spelar också flera roller, varav grannen, som Janina kallar Tröger, är hans huvudkaraktär.
Maja Runebergs huvudkaraktär kallas Goda nyheter.
– Janina ger människor namn som hon tycker passar deras väsen, för hon tycker namn är intetsägande, berättar Maja Runeberg.
Det är en spännande pjäs att spela tycker hon.
– Det är också väldigt roligt med det polska, för det är en helt ny värld för mig.
Pelle Sandberg vill framhäva pjäsens aktualitet.
– Jag tänker på det här med att vi är på väg mot naturkatastrofer och att djurarter dör ut och försvinner. Den tar ju upp ett slags existentialism kring att leva, att vi behöver ta hand om det som tillhör hela jorden.
– Och varför har vi satt oss till herrar över alla andra varelser på den här jorden, tillägger Karin Paulin.
Regissören Kickan Holmberg bor i Visby på Gotland där hon har startat och driver teatergruppen Unga Roma. Hon blev förtjust i boken, tänkte att berättelsen skulle kunna bli en bra pjäs och presenterade idén för teaterchefen Gunilla Röör på Norrbottensteatern, där hon såg framför sig att pjäsen skulle passa att spelas.
– Sedan var det en lång process. Jag fick jaga Olga Tokarczuk med blåslampa efter som hon är en upptagen nobelpristagerska och det var många turer, men till slut fick jag ett undertecknande av att hon godkände att vi gör ett teatermanus här i Sverige, berättar hon.
Lotta Grut har dramatiserat boken för Norrbottensteatern och utmaningen har varit att koka ner den utbroderade handlingen och alla de många karaktärerna i berättelsen till ett teatermanus.
Nu finslipar Kickan Holmberg och ensemblen detaljerna inför premiären.
– Jag är inte någon sådan där Bergman-typ som har allt klart för mig innan och ritar upp hur jag vill ha det, utan jag bygger föreställningen i kollektivet – skådespelare, ljud, ljus, musik, dekor och hur man blir uppbackad av teatern – och jag älskar att jobba så. Slutresultatet blir det vi alla tillsammans lägger in i smältdegeln, våra kryddor, vår energi och vår kärlek.