Den största utmaningen med att det är en monolog är att inte kunna ta hjälp och energi från motskådespelare, tycker Ivar Forsling.
Han gestaltas av Ivar Forsling och monologen som repeteras är dramatiseringen av Lina Stoltz ungdomsroman "Den jag vill vara", som kommer att spelas för högstadie- och gymnasielever med premiär tisdag den 25 augusti.
Boken som utkom tidigare i år handlar om Joel som i ett rus knivhuggit en polis och därför döms till fängelse för mordförsök. I fängelset upplever Joel en mängd olika känslor, hinner fundera över sitt liv och skaffar vänner.
– Det är Joels mentala resa som gestaltas. Det är tvära kast i pjäsen, trots att föreställningen också visar att det inte är de stora valen som avgör, säger Ivar Forsling som i höst börjar tredje året på Teaterhögskolan i Luleå.
Han kom tidigt in i processen av föreställningen, som Lina Stoltz har skrivit manus till och Carina Henriksson regisserar. Det innebär att de tre tillsammans har jobbat fram föreställningen. Något som de alla tre beskriver som ett prestigelöst och ödmjukt samarbete. Men också modigt.
– Vi hade från början inte bestämt ramarna, utan vi har arbetat fritt och förutsättningslöst, säger Carina Henriksson.
Carina Henriksson, tidigare chef på Tornedalsteatern, regisserar pjäsen.
Hon får medhåll från Ivar Forsling:
– I annat fall kommer skådespelarna in sent. I det här arbetet har jag verkligen inte bara varit en legogubbe, utan väldigt involverad, säger han.
Pjäsen är modig även på andra sätt, menar Lina Stoltz. För att den tar upp tunga ämnen som våld och missbruk. Men också för att manuset bygger på en sann historia. Romanen och pjäsen är nämligen baserad på verklighetens Joel, som Lina Stoltz hade som elev för många år sedan.
– Han är inte Joel, men det är till stora delar hans berättelse. Men Joel är såklart en karaktär, med skillnader från verklighetens Joel, säger hon.
Det kommer vara publikinteraktion och tillfällen då den fjärde väggen bryts i "Den jag vill vara".
Ivar Forsling menar att det delvis känns nervöst att gestalta en person som har en verklig förlaga, även om det inte är samma person. Men också att pjäsen vinner på detta.
– Med all respekt för Lina som författare så tror jag att berättelsen skulle ha haft mer pekpinnar om den hade varit fiktiv. Det dokumentära gör något, säger han.
Skådespelaren Ivar Forsling, manusförfattaren Lina Stoltz och regissören Carina Henriksson har tillsammans arbetat fram "Den jag vill vara".
Utan att avslöja för mycket går det att berätta att pjäsen slutar lyckligare än den började. Men Lina, Carina och Ivar vänder sig alla emot att pjäsen skulle vara uppfostrande.
– Det är en teater som ställer frågor, men inte ger svar, säger Ivar Forsling.
Men polisen som Joel hugger klarar sig. Hade det gått att låta polisen dö? Tror ni att publiken hade kunnat förlåta honom då?
– Det hade varit annorlunda om polisen dog, men egentligen är det ju bara slumpen som avgjorde att polisen överlevde, svarar Lina Stoltz.
Detta är något hon funderat mycket på. Lina Stoltz farbror Holger Pohjanen, som var polis, blev ihjälskjuten i tjänst i Gällivare 1984. Så hon har erfarenheten av att stå på motsatt sida än den som Joel befinner sig på. Samtidigt som hon privat är vän med, och tycker om, en person som inspirerat till karaktären Joel.
– Det skrivs ju faktiskt heller inte ut vad Joel har för relation till polisen. Och när vi spelar pjäsen kan vi nog räkna med att det i publiken både finns de som tycker att polisen är bad guys och de som tycker att de är good guys, säger hon.
"Trots tunga ämnen som våld och missbruk finns det humor i pjäsen" säger Lina Stoltz.