Punkpappa Lyxzéns svenska debut

- På svenska går det inte att fejka, säger Dennis Lyxzén.
Jodå, han är sig lik. Karl Marx-knappen sitter säkert på läderjackan, hatten är nertryckt över rockhåret och de spinkiga benen fyller knappt stuprörsjeansen. I kraft av Refuseds massiva genombrott och tydliga politiska ställningstaganden är Dennis Lyxzén fortfarande en av Musiksveriges tydligaste ikoner.
Aldrig nystart
Själv har han börjat tröttna på att vara omslagspojke för veganism och socialism.
- Man får aldrig chansen att göra en nystart. Det är väl lättare för folk att passa in mig i endimensionella mönster än att förstå alla nyanser av musiken, säger Dennis Lyxzén.
Här kommer nysatsningen Invasionen in i bilden. Dennis Lyxzéns senaste projekt är ett omstartat Lost Patrol Band där han sjunger på svenska. I stället för att skriva plakat har han vänt sig inåt.
- De svenska texterna är kanske mer personliga. Det är en ganska stor del av min generation som bara slutade bry sig. Det är lite beklämmande, säger Dennis Lyxzén.
Skivan som heter "Hela världen brinner" släpptes i dagarna och är ett skolexempel på svensk punk. Det låter mycket Ebba Grön och Docent Död, men bandet nämner även Blå Tåget, Liket Lever och Babylon Blues.
Direkt tilltal
Invasionens låtar är enkla med omedelbara melodier och ett direkt tilltal. För att komma från en man som var med och vände upp och ner på uppfattningen av hur ett hardcoreband ska låta känns musiken förvånansvärt konventionell.
- Det är klart att folk kan störa sig på det. Många gnäller i recensioner och säger att vi spelar retromusik. Jag var med i Refused som var banbrytande pionjärer, men sedan dess har jag bara spelat treackordsrock.
Men tro inte att Lyxzén och kompani gjort det lätt för sig. Skivan har tagit två år att färdigställa och det finns en princip bandet aldrig sviker.
- All musik måste baseras på lust. Om man ska göra det här måste man älska det. Att göra musik i dag är inte direkt att dra fram på en räkmacka, säger han.