SCENKONST
Livet blev inte alls som jag hade tänkt mig
Av och med Maria Niemi Börner
Lillan, Luleå 10 november kl 19.00
Monologen är en självupplevd berättelse om hur livet förändrades när sonen 2015 blev svårt skadad och hans flickvän dog när de blev påkörda av en bilist när det unga paret färdades på cykel i Brasilien.
Innan Maria drar igång säger hon ”det är okej att skratta”. Och det är lite av essensen av det hon förmedlar, för sorgen och hur vi hanterar den kan se så olika ut.
Trots det tunga temat känns monologen spännande och välgjord, föreställningen igenom, fint regisserad av Marie-Therese Sarrazin.
Dels guidas publiken i vad som faktiskt hände, frågetecknen rätas ut. Dels varvas det med alla de mänskliga ibland irrationella tankarna, minnesbilderna som etsat sig fast, omvärldens ovana att bemöta den som är i kris och sorg, och inte minst de blandade känslorna – att vara glad över att ens eget barn lever och samtidigt ha skamkänslor över den glädjen, när flickvännens föräldrar förlorat sitt barn.
Vaknätterna på sjukhuset i Rio Branco beskrivs målande. Hettan, smutsen och att inte förstå språket, oron för sonen – och mitt i allt detta – hur gott det kunde smaka med en kall öl, och hur hotellfrukosten smakade fantastiskt. Det och andra humoristiska inslag ger en djupt mänsklig bild av hur det kan vara när livet ställs på ända.
Lika mänskligt beskrivs sorgearbetet som följer och sökandet efter en mening i allt som sker. Här finns pärlor av hoppingivande ord och insikter, bortom floskler som ”tiden läker alla sår”.
Maria tar också upp svårigheten att ta emot hjälp från en välmenande omvärld, när man uppfostrats i en tornedalsk anda av att inte vara till besvär. Mitt i krisen har du kanske inte behov av att prata, men det kan vara till stor hjälp att få lagad mat och pengar. När sonen kommit hem till Sverige följde en lång rehabiliteringstid.
Och slutligen resan mot acceptans, att inse att det inte finns några garantier i livet – men det kan ta en annan riktning. Och att med tiden kunna njuta av en kaffe på en parkbänk i solen, på väg till jobbet.
Maria Niemi Börner är uppvuxen i Luleå. Senast hon gästade hemstaden med en föreställning var 2011, då om sin bakgrund som dotter till kommunalrådet Sigfrid Andersson och uppväxten i det socialdemokratiska hemmet på 1960- och 1970-talet.