Recensenten: "Risken är att bli besatt av Kafka"

Cecilia Hansson söker Franz Kafkas själ och utforskar sin egen historia i boken "Kafka-lungan". En förträfflig och medryckande bok, enligt NSD:s recensent Jan Bergsten.

Cecilia Hansson är besatt av Franz Kafka i sin nya bok ”Kafka-lungan”, men gör också  nedslag i Luleå, Tornedalen och Sandträsk sanatorium.

Cecilia Hansson är besatt av Franz Kafka i sin nya bok ”Kafka-lungan”, men gör också nedslag i Luleå, Tornedalen och Sandträsk sanatorium.

Foto: Elisabeth Toll

Litteratur2024-08-15 10:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Cecilia Hansson är en hyllad författare med rötterna i Tornedalen, men som inte uppmärksammats så mycket i sitt gamla hemlän. 

I den nya boken, något av en dokumentärroman, är hon besatt av författaren Franz Kafka. Hon följer hans liv och sjukdom i Wien och Prag och det utmynnar i titeln ”Kafka-lungan”.

Det är en alldeles förträfflig bok om den stora författarens liv, men också med nedslag i Norrbotten. Hon beskriver hur hon i unga år stötte på Kafka på ”det flummiga och hippa” allaktivitetshuset Blackis i Svartöstan. Där fanns grabbar som gick omkring i tröjor med texten ”Kafka hade inte heller så roligt”.

Nej, inte hade Franz Kafka så roligt. Han drabbades av lungsoten som tog hans liv 1924, alltså för 100 år sedan. Han blev bara 40 år. 20 år efter hans död fick författarens mormor tbc, men överlevde efter två vistelser på Sandträsk sanatorium.

Cecilia Hansson väver samman de två centraleuropeiska städerna Wien och Prag där Kafka var verksam. Hon ger också plats för sin familj, Luleå, Tornedalen och Sandträsk sanatorium. Hon tror själv att hennes återkommande svåra hosta är tbc. Hon har ju samma symtom som Kafka! Hennes unga dotter avfärdar detta med att man inte kan få tbc för att man läser Kafka.

Hansson reser och undersöker, får hjälp av lokala kunskapare i jakten på hans boplatser, som i en del fall blivit minnesmärkta. Färden går också till sanatorierna som behandlade honom. Han hamnade aldrig i Sandträsk, men dit beger sig Hansson och ger en fin skildring av det nu tomma sanatoriet där 26 000 norrbottningar fick vård.

I Prag besöker hon ett kafé och stöter på en man med en Kafka-biografi i handen. Han undrar vad Cecilia Hansson gör i Prag. Hon svarar att hon är på jakt efter Franz Kafkas själ. Som alla andra som kommer till Prag, säger mannen och skrattar.

Hon försöker förklara att det egentligen handlar om mormor och hennes tuberkulos och mammas tvåspråkighet i en minoritet. Hur allt detta påverkat henne och hur hon därför känner sig tilltalad av Franz Kafka. Hans själ lyser inom henne och att det är som om hon har en Kafka-lunga.

Efter att ha läst Cecilia Hanssons medryckande bok ”Kafka-lungan” känns det nödvändigt att läsa den store författarens odödliga verk. Risken är väl numera också liten att drabbas av lungsoten från ett dammigt bokverk i bibliotekets magasin.

undefined
Bokomslag Kafkalungan, Wahlström & Widstrand
NY BOK

Cecilia Hansson

Kafkalungan

Wahlström & Widstrand