Varubussen hos Elise Kero i Kauharova 1984.
NY BOK
Sören Skogsdal, Lars Hannu och Carsten Peterson
Ohtanajärvi
En by i Tornedalen
Recito förlag
Frågan ställs, men något svar kommer författarna inte fram till i den här boken som är en bred skildring av denna Tornedalsby. Den var som folkrikast i mitten av 1900-talet med 272 invånare i femtiotalet gårdar. Idag finns ett trettiotal bofasta i byn och de flesta är pensionärer.
De flesta byar får med tiden en bok om sin historia. Ibland blir det nästan bara läsning för byborna, men här skildras det som också har ett mera allmänt intresse. I kapitlet om religionsutövningen berättas om Laestadianismens erövring av Tornedalen och senare hur Korpelarörelsens svenska variant vann anhängare.
Först 1961 byggde laestadianerna ett eget bönhus i Ohtanajärvi. Innan dess spred predikanterna sin förkunnelse i hemmen. De 50 gårdarna innebar att varje hem fick ställa upp en söndag om året. Det höll ihop byborna och var samtidigt ett kontrollsystem. Man kunde se hur familjerna hade det och sätta in hjälp om det behövdes.
Ohtana/Aapua FF. Byaskylten Ohtanajärvi.
Som en utbrytning ur laestadianismen uppstod Korpelarörelsen i Finland. Den finske predikanten Toivo Korpela kom också till Tornedalen och Kiruna, men sedan han återvänt till Finland radikaliserades hans förkunnelse. Det predikades om en kommande domedag, men att silverarken skulle landa i Sattajärvi och rädda alla rättrogna. På bönemötena hoppade man, skrek, svor och tog av sig kläderna. Korpelarörelsen lyckades dock inte vinna några anhängare i vare sig Ohtanajärvi eller Korpilombolo. De höll fast vid Lars Levi Laestadius.
Idrotten har haft en central roll i Ohtanajärvi och då framför allt fotbollen. I boken ägnas en försvarlig del av utrymmet åt framgångarna på bollplanen och i slutet av boken finns serietabellerna från 1950-talet och framåt. Det utövades också andra idrotter sommar och vinter. Byn hade en duktig boxare som slog knock out på Torbjörn Säfve, senare känd författare.
Match på Skolvallen i Ohtanajärvi 2023.
Boken bör bli ett måste för Ohtanajärviborna, de som bor kvar och de som lämnat hemtrakten. Det är många som gjort det under åren. Här finns kapitel om emigrationen och även flyttningar inom landet när försörjningsmöjligheterna minskat i takt med att skogsbruket motoriserats och effektiviserats. Därefter den nya tiden, där vindkraftverken förändrat byarna.
Som i många andra byaböcker finns en förteckning över alla fastigheter och gårdar. Här skiljer sig denna byabok genom att den också ger plats för egnahemmen, inte bara omfattar jordbruksfastigheterna.