NYA BÖCKER
Sattajärvi – en lååång historia. Del 1 och 2.
Sammanställda och utgivna av: Tornedalens Släktforskarförening och Sattajärvi hembygdsförening
Läsaren får följa Sattajärvitrakten från den tid då här bara fanns storslagen natur och ett fåtal människor, till nutid. Med tiden kom det att bo ett antal människor här, sammantryckta i små byar mitt ute i ingenstans i ett bistert klimat. Då krävs det både uppfinningsrikedom och livslust för att skapa sig ett drägligt liv.
Genom korta berättelser och foton får vi följa livet för enstöringar och storfamiljer. Vi får följa laestadianismens betydelse, tron på Silverarken, den viktiga byaskolan, livet som jordbrukare, (tjuv)jakten och fisket, idrottens betydelse (för lite, kan någon tycka). Vi får läsa om politiken och det kommunala styret. Hur det är att leva som finskspråkig i ett svenskt samhälle. Hur man klarade sjukvård och barnafödande, om kloka gummor och gubbar och övernaturliga upplevelser.
Ibland glimtar en persons enorma drivkraft till. Hans förmåga att anpassa sig till nya livssituationer; att alltid resa sig även om han faller. Det är bara så att vissa personer lämnar extra tydliga avtryck i livet och blir ihågkomna på grund av sin trohet till sig själva. Som klarar ett fall med ansiktet mot en snurrande sågklinga, väntan på ett litet ambulansflyg som landar på den frusna sjön i byn, och som har sinnesnärvaro nog att förundras över utsikten från flygplanet på väg till lasarettet, samtidigt som livet hotar att rinna ifrån en.
Men framförallt beskrivs värdet av människors gemenskap. Ensam kan förvisso vara stark, men tillsammans – då händer det saker. Det byggs slalombackar och bönehus, det startas företag i en mängd som är svår att hålla reda på. Livet i de små byarna innehåller så pass mycket att det känns som att leva i världens mitt.
Så svaret är ja. Jag är glad att jag har läst böckerna. Jag har blivit både rörd och berörd av de livsöden som skymtar fram mellan namn, årtal och fastighetsbeteckningar.
Ett tjugotal författare har bidragit med sina texter. Självklart blir texten därmed något ojämn. Men böckernas goda upplägg har hållit mig i handen och inte släppt taget förrän jag har läst färdigt.
Del 1 myllrar av personer och händelser från Sattajärvi och omkringliggande byar – både genom text och foton. Del 2 innehåller många bilder, och lite text. Den passar kanske den invigde bäst.
Fotnot: "Ummikko" betyder enspråkig. Används i Tornedalen för att ange att en person inte talar meänkieli/finska.