NY BOK
Hanna Nyborg Støstad
Äventyrlig evolution
Översättning: Ylva Helleruda
Sekwa förlag
Norska biologen Hanne Nyborg Støstads "Äventyrlig evolution" framkallar liknande känslor. Boken bygger på fyra års arbete med evolution och djur, och har underrubriken: "Varför fiskar klättrar uppför vattenfall och fladdermöss ger blod".
Ibland är det så fantastiskt att all science fiction kan slänga sig i väggen.
Visste ni till exempel att det i Colombias regnskog finns en sorts myra, bladskärsmyran, vars samhälle är det näst mest komplexa på jorden, efter människornas? Och att "till skillnad från människornas jordbruk som bara har existerat i omkring tio tusen år, är myrornas system mer etablerat. Det är över 55 miljoner år sedan myrorna först började odla svamp".
Och så rullar det på av fascinerande läsning genom fyra huvudteman: miljontals sätt att leva på, partnerval och familj, samspel med andra och när miljön förändras snabbt.
Evolution är lika med tid, lång, lång tid, över vilken saker utvecklas, förändring sker och den kanske viktigaste aspekten, anpassning, är nyckeln för överlevnad och möjlig framgång. Men lika viktigt är samarbete som avgörande faktor både för individ och större grupp. I "Äventyrlig evolution" handlar det ofta om mindre djur, som fjärilar, fåglar, grodor och spindlar. Samarbetet mellan eremitkräftan och havsanemonen är ett win-win värt att belysa, då den ena står för skydd (hårt brett skal) och den andra för transport (bra rörelse i vatten).
Det finns flera exempel i boken på gynnsamt samarbete.
Men natur och djur är inget Bullerbyn, det handlar ofta om kamp för överlevnad. Varje dag, året om. I Serengeti, svensk-norska fjällen eller Amazonas regnskog.
Att klara livhanken och kunna göra det som är yttersta syftet, se till fortplantning och nya generationers uppväxt, kräver klokhet, styrka och smarthet. Vissa djur, som surikaten i Kalahariöknen i Afrika, ordnar ett sorts vakthållande när hot föreligger eller känns i luften. För den är ju inte som pistolräkan, som med sitt knäppande på 210 decibel kan inge respekt inför hotfulla typer i havet.
När man läser "Äventyrlig evolution" gör man klokt att öppna sig och låta texten fylla en med förundran över dess smått otroliga historier om djur och natur. Fast när man ser och hör dess sång är det svårt att ta in att "fåglar är faktiskt dinosaurier, eftersom de är dinosauriernas enda levande efterkommande".