NY BOK
Piteå museums årsbok 2021
Morgan Stenberg (red)
Sveriges agerande under andra världskriget är föremål för återkommande kritik mot att samlingsregeringen lät Hitler-Tyskland ockupera det svenska järnvägsnätet för transporter av krigsmateriel och permittenter. Alternativet hade varit att säga nej med hänvisning till Sveriges neutralitet. Då hade vi sannolikt ockuperats och fått sätta blommor på krigskyrkogårdar. Den svenska järnmalmen var ju nödvändig för Hitlers vapensmedjor.
Den tyska trafiken på Sveriges järnvägar pågick från juni 1940 till augusti 1943, men därefter gjordes nya avsteg från neutraliteten, nu till förmån för de allierade. I Piteå museums årsbok för 2021 berättar Christer Bergström hur Sverige gav utrymme i luftrummet för brittiska bombplan som med jättebomber lyckades sänka världens största slagskepp, Tirpitz, utanför Tromsö i november 1944. Ett av planen nödlandade i Vännäsberget och användes som studiematerial för blivande flygtekniker på Strömbackaskolan i Piteå.
Det är en intressant och detaljrik återblick som Christer Bergström ger över hur Sverige tänjde på neutraliteten och gjorde en insats för de allierade. Kanske leder det till en ny debatt om Sveriges neutralitet.
Årsboken håller sig annars hemmavid, i och kring Piteå. Anders Sandström reder ut om piteborna var annorlunda jämfört med luleborna på 1500- och 1600-talet. Han har forskat i brott och straff och slutsatsen är att luleborna gjorde sig skyldiga till fler förtals- och sedlighetsbrott medan piteborna oftare hamnade inför rätta för brott mot olika förbud.
Att denna piteanda överlevt har Ronny Eriksson formulerat på följande träffsäkra sätt:
Vi skiter i order och direktiv
nere vid Pite älva
Ty leva våra egna liv
det måste vi göra själva
Uno Westerlund tecknar ett intressant porträtt av Piteås store politiker Axel Bengtsson, värmlänningen som blev ”Pite-Bengtsson” när han turnerade som agitator och satte fart på socialdemokratin i pitebygden. Han blev Piteås Per-Albin Hansson och fick titeln kommunalborgmästare, men sedan väntade katastrofen: han hade privat tagit ut varor för 22 000 kronor som staden fick betala.
Det blev sorti och straffarbete i ett år och åtta månader plus skadestånd och avsättning. Men kommunalpolitiken i Piteå ville ha tillbaka ”Pite-Bengtsson” och han gjorde comeback och ledde en socialdemokratisk spränglista i valet och vann överlägset.
Bengtsson fick senare titeln drätseldirektör. Han såg turismens möjligheter och förvandlade Piteå till sommarstaden med landets första gågata. Pite havsbad blev Nordens Riviera.