Foto: Petra Älvstrand
Hägnan har öppnat upp för musiken på olika sätt genom åren. Folkkära artister som bjudit på både skön- och smörsång, Allsång på Skansen-vibes, folkmusik och barnunderhållning i olika former.
Men ikväll bjuder den natursköna och lantliga miljön in till något annat än allt ovanstående. Kvällens koncept, “En kväll -2 konserter” innehåller en timme vardera med både Magnus Carlson och Brunnsvik Sounds och Jill and the Johnson.
Carlson inleder och tillsammans med Brunnsvik Sounds, som han beskriver “fattar alla detaljer” om vad han vill med sitt senaste solo-projekt. Senaste albumet samt ep:n skrev han tillsammans med Jesper Lindell. De varvar de nya låtarna, covers och favoriter från solokatalogen med solen i ögonen.
Jesper Lindell niomanna band lyckas få in segment med allt från saxofon till munspel och tillsammans med de mer sedvanliga instrumenten bjuder de på instrumentalisk konst. Det blir ett upplyftande komplement till Magnus Carlsons storartade stämma.
Efter en timmes uppvärmning, lämnar Magnus Carlsons country-doftande soul över stafettpinnen till Jill Johnson.
Nu är Hägnans förvandling för kvällen ett faktum, vi hade kunnat befinna oss på vilken ranch i Nashville som helst. I alla fall i känslan. Omgivningen känns som hennes äkta habitat, där Jill Johnson kan vara både hemma och sitt bästa jag.
Hon kommer in med en typ av självklar- och proffsighet, det finns inget mer att bevisa, inget mer att leva upp till. Jill Johnson kan bara vara. Låtarna där hennes röst får ta plats är bäst, som "While you sleeping" eller allas favorit, covern på kulthiten "Jolene".
Stundom är ljudet det bästa på hela festivalsommaren där varenda ton och not kommer till sin rätt. Stundom behöver mikrofonen höjas för att sången och mellansnacken inte ska gå förlorade. Viss teknikstrul med ljudbortfall nallar på också känslan och ljudtekniken hade behövts tightas upp och gås igenom en extra gång innan kvällens början.
Det som petar en i sidan och ibland väcker en från countrydrömmen är när publiken vittnar om att ölen har tagit slut redan i halvlek, campingstolarna som förblir uppsatta i stället för ihopfällda och ersatta av dans i de mer svängigare låtarna, samt mikrofonen som hade behövt höjas några oktav.
Trots svajande ljud, bärs-brist och viss logistik kring sittplatser är scenen på Hägnan mest troligt Norrbottens bästa scen för kvällens lineup.
Fårens bräkande och kornas råmande som tränger igenom i mellansnacken, samt den harmoniska miljön där kaffe och kaka känns lika passande som en stor stark, hamnar musiken i fokus på ett vilsamt och vänligt sätt.
