Filmisk improvisation av stilbildande Eno

Utan Brian Eno och hans ambienta, gränslöst utforskande 70-talsskivor hade en stor del av dagens electronica-artister varit utan ett av sina viktigaste fundament vid sidan av Kraftwerk.

Passande nog är det Warp, hem för såna som Aphex Twin och Boards of Canada, som släpper hans första skiva på många år. Tillsammans med de betydligt yngre kompositörerna Jon Hopkins och Leo Abrahams har han skapat ett instrumentalt ljudspår till en film som inte finns, annat än i lyssnarens huvud. Allting bygger på improvisation, vare sig det handlar om atmosfäriska pianostycken, rytmisk krautrock eller de kontemplativa synthsymfonier som avslutar skivan.

Det är kusligt smart, med fler idéer i en låt än vad andra mäktar med under en hel karriär, men aldrig tråkigt eller onödigt intellektuellt. En fin återkomst.