NY BOK
Ylva Säfvelin
Det var här vi byggde landet!
Tankesmedjan Tiden
Kortfattat skildrar hon arbetarrörelsens tidigaste historia i 14 svenska kommuner, bland dem Kiruna och Luleå. Utifrån historien tipsar hon därefter om platser att uppleva under en lokal rundvandring.
Om Luleå berättar hon att den första fackföreningen bildades 1892 av typograferna och att det första förstamajtåget gick 1899. Två år tidigare hade agitatorn August Palm besökt stan och hållit tal inför cirka 600 personer i Boulognerskogen. I möteslokalen i IOGT-huset fick han inte komma in. IOGT hade fått låna pengar av Luleå stad, på villkor att aldrig upplåta sin lokal åt uppviglare eller samhällsomstörtare.
Efter Palms tal beslöt de mest engagerade att bilda Luleå arbetareförbund, det som blev grunden till arbetarekommunen.
Den förslagna stadsvandringen går bland annat förbi de sex olika adresser där Folkets hus har funnits i Luleå, den första Sandviksgatan 49. Naturligtvis finns också med platsen där Norrskensflamman höll till när tidningen utsattes för 1900-talets största politiska terrordåd den 3 mars 1940.
Svartöstan rubriceras ”Norra Europas bäst bevarade kåkstad” och där blev ”Blackis” den första samlingslokalen 1902. Fem år senare uppstod områdets första arbetarföreningar.
I Kiruna blev Luossavaara-Kirunavaara arbetareförening den första fackföreningen år 1900. I början var inte bara gruvarbetare medlemmar, men så småningom blev föreningen känd som Gruvtolvan. Initiativtagare var Lars Johan Jansson, som även var med och grundade kooperationen, Folkets hus och Socialdemokraternas förening innan han emigrerade till Kanada.
Minnet av Jansson finns bland annat bevarat som gatunamn. Längs den gatan startar den föreslagna Kirunavandringen för att sedan passera nuvarande Folkets hus, platsen för dess föregångare vid Föreningsgatan 17, ett par skulpturer till gruvarbetarnas ära och några av de historiska byggnaderna.
Om Hjalmar Lundbohm skriver hon att han inte var mer arbetarvänlig än att han avskedade kritiska anställda och svartlistade flera hundra efter storstrejken 1909.
Bokens texter har tidigare varit publicerade i Aktuellt i Politiken. De ger en god påminnelse om den svenska arbetarrörelsens historia och förstärker förhoppningsvis innebörden i det som är författaren åsikt, nämligen att det vi kan lära av historien – det är att förändring är möjlig.