Tolstojs son – Sverigevän och fascinerande slarver

Författaren Lev Tolstojs son Lev Lvovitj Toljstoj föddes på släktgodset Jasnaja Poljana söder om Moskva – men fick sin sista viloplats på Sireköpinge kyrkogård i Skåne 1945.

Författaren Lev Tolstojs son, skulptören, författaren och världsresenären Lev Lvovitj Toljstoj, fick åtta barn och tjugo barnbarn i Sverige. På bilden till höger är fadern på besök hos sin son med familj i Sverige.

Författaren Lev Tolstojs son, skulptören, författaren och världsresenären Lev Lvovitj Toljstoj, fick åtta barn och tjugo barnbarn i Sverige. På bilden till höger är fadern på besök hos sin son med familj i Sverige.

Foto:

Recension2022-01-28 14:35
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

NY BOK

Ben Hellman

Son till Tolstoj

Berättelsen om Lev Lvovitj Tolstoj

Appell förlag

Lev Lvovitj Tolstoj föds 1869 som fjärde barn till författaren Lev Tolstoj. En världsberömd far efter romanerna ”Krig och Fred” och ”Anna Karenina”. Dessutom över tid ett världssamvete med inslag av kristendom och buddhism, pacifism och världsfred, vegetarianism och världsspråket esperanto. Enkelt liv med fysiskt arbete bland bönder på godset Jasnaja Poljana utanför Moskva. ”Tolstojanismen” inspirerade en hel värld och blivande ledare som Gandhi och Martin Luther King.

Ben Hellman har som många andra fascinerats av familjen Tolstoj. Här berättar han om sonen som ville skapa en lycklig familj, göra en insats för sitt ryska fosterland och visa mänskligheten vägen till en framtid utan krig.

Relationen mellan far och son kompliceras över tid. När Lev efter misslyckade läkarstudier kommer hem till Jasnaja Poljana är han full av kritik över föräldrarnas livshållning; den ohälsosamma vegetariska maten, till exempel. Följden är gräl och hårda ord, Lev gråter och Tolstoj ber om förlåtelse. Och så uppstår ett relationsmönster som kommer att upprepa sig genom åren.

Det blir aldrig något av Levs studier. Han skriver böcker och teaterpjäser. Han utbildar sig till skulptör. Han blir en världsresenär. Han är full av uppslag och livet igenom ger han sig in på nya projekt, nya kvinnorelationer, nya arbeten varav de flesta misslyckas eller aldrig fullföljs. För att inte tala om alla ideologiska svängar – mellan pacifismen och krigsberedskap, mellan nedvärdering och förhärligande av Ryssland, mellan idealisering av svensk samhällsmodell och italiensk fascism.

"Son till Tolstoj" är en bok som vidgar sig långt utöver far och son-relationen. Den orolige Levs agerande ger närbilder ur historien. Den berömde fadern och namnet öppnar många dörrar för Lev både nationellt och internationellt. Lev i audiens hos tsaren Nikolaj II 1905 om behovet av demokratiska reformer i Ryssland. Lev som Röda kors-arbetare i Warszawa under första världskriget. 1914, Lev i möte med "den geniale" Mussolini 1936. 

När han i faderns anda arbetat med svältande bönder på ryska landsbygden drog han på sig flera sjukdomar, som nerv- och magåkommor. Han skickades på konvalescens till Hangö i Finland dit många ryssar sökte sig på sommaren. Något förbättrad hamnade han hos den då över hela Europa kände läkaren i Enköping Ernst Westerlund. Denne fick många patienter inom europeisk överklass. Doktor Westerlund använde okonventionella och auktoritära behandlingsmetoder med inslag av fysiskt arbete, sunda kostvanor och promenader i friska luften. Förutom den lyckade behandlingen blev Lev förälskad i dr Westerlunds yngsta dotter Dorothea (Dora). Hon var då 17 år. De gifte sig 1896.

"Lev och hans hustru har kommit. Hon är bara barnet. De är så rara", skrev Tolstoj den äldre i sin dagbok 1896. Paret hade då kommit till Jasnaja Poljana. Unga Dora konstaterade att ryssarna hon mötte var trevliga, men i stugorna som hon besökte i svärfars sällskap var det smutsigt och trångt. I jämförelse med de ryska bönderna ”levde fattigfolket i Sverige i rena paradiset”.

Även dr Westerlund och hustrun Nina besökte vid flera tillfällen dottern på Jasnaja Poljana. Ernst Westerlund inrättade också en läkarmottagning för traktens bönder vid besöken. Personkemin mellan Westerlund och Tolstoj den äldre fungerade inte så väl. Tolstoj ansåg att Westerlund var en ”borgarbracka”. Dock fick vegetarianen Tolstoj dietråd av dr Westerlund för sina magsmärtor. Han anbefalldes äta ägg dagligen vilket också skedde. Dr Westerlund å sin sida ansåg att Tolstoj den äldre var en mystiker med lätt bisarra åsikter.

Lev Tolstoj den yngre blev inledningsvis en stor vän av Sverige. Det var ordning och reda. Han kallar svenskarna det lyckligaste folket i Europa. Den ryska landsbygdsmiljön upplevde han nu enbart som deprimerande. Bönderna som stod vid vägkanten och bugade sig med mössan i handen.

Lev och Dora pendlade nu i flera år mellan den uppländska och ryska landsbygden. Sedan skaffade man också en lägenhet i S:t Petersburg. Över tid fick man åtta barn.

Lev Tolstojs relationer med fadern försämrades, och det gällde även de äktenskapliga förhållandena. I princip övergav han sin då gravida hustru och tillsammans med en ny kärlek gav han sig iväg på en jorden-runt-resa. Han är nu också spelmissbrukare. Dora och barnen lämnades ett oroligt S:t Petersburg 1917. Hon och barnen tog sig med tåg till Finland och sedan via Tornio och Haparanda till Sverige. Dora och barnen lämnade Ryssland för gott.

Lev Tolstoj förde en vagabonderande tillvaro under 1920- och 1930-talet. Han får ytterligare ett barn i en tillfällig förbindelse. Han lever på sin berömda fars berömda ”varumärke”. Han debatterar, håller föredrag, skulpterar. Han rör sig i huvudsak mellan Amerika och Frankrike. Hasardspelandet fortsätter. Han skriver till barnen i Sverige och ber om pengar för att betala hotellräkningar.

1938 lämnar Lev Tolstoj Frankrike och bosätter sig i Sverige. Han bor nära en son i Skåne. Dora hade avlidit i en olycka 1933. Relationerna med barn och 19 barnbarn i Sverige blev inte okomplicerade, men som en vän skrev vid hans 75-årsdag: ”Att utbyta tankar och diskutera olika problem med mångfrestaren, idealisten, kanske i viss mån fantasten Leo Lvovitj Tolstoj är något som höjer sig över det triviala”.

Lev avled 1945 och ligger begravd på Sireköpinge kyrkogård. Han delar gravplats med sonen Pjotr och dennes hustru Astrid.