NY BOK
Emma Leijnse
I en annan klass
Natur & Kultur
Emma Leijnse har följt två mellanstadieklasser i tre år.
I klassen på ”Gustavsbergsskolan” i Malmö går elever som bor trångt, bara begränsat behärskar det svenska språket och har föräldrar som är lågutbildade och lågavlönade.
I klassen på ”Claraskolan” i Lund går i stället elever som i huvudsak bor i villa, har god kunskap i svenska och har föräldrar som är högutbildade och högavlönade.
Leijnse har varit med på lektioner och intervjuat eleverna individuellt. Hennes upplevelser bekräftar det forskningen visat:
Elevens bakgrund är helt avgörande för skolresultaten – och föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som tydligast påverkar.
Trots skillnaderna förväntas alla elever följa samma läroplan, lära sig lika mycket och nå samma mål.
Det blir allt svårare, för med olikheter i bakgrund följer också andra skillnader:
Ju lägre utbildning föräldrarna har, desto lägre utbildning har också elevernas lärare. I skolor där många elever har rätt till modersmålsundervisning har lärarna mer bristfällig utbildning och erfarenhet än i skolor som lockar med mer traditionellt välartade elever.
Dessutom är läromedlen ofta sämst för de elever som behöver dem mest.
Det gör att segregationen och (klass)skillnaderna ökar – och störst är de mellan å ena sidan killar med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar, samt å andra sidan svenskfödda tjejer med högutbildade föräldrar.
Lite syrligt konstaterar Leijnse att hon aldrig hört någon rektor förklara sina skolas hög betygsresultat med att de har så bra elevunderlag.
I cirka 300 av Sveriges omkring 5 000 skolor har mer än 70 procent av eleverna annat modersmål än svenska. Det ger en bristande läsförmåga som oroar, eftersom det påverkar individens möjligheter att vara delaktig i samhället.
”Man sviker barn om man inte stödjer deras svenskautveckling”, hävdar Polly Björk-Willén, docent i pedagogik. Rektorn Ingrid Olsson varnar för att barnen kan få ”… en känsla av att detta land inte är till för mig”.
I förbifarten nämner Leijnse den skamfulla tid under tidigt 1900-tal då samiska och finska barn tvingades prata svenska, något som klassats som övergrepp, men kanske ändå rymde viss omtanke.
Det är en angelägen och faktafylld bok, med interiörerna från klassrummen som upplivande. Som helhet är det en skrämmande läsning och en stark påminnelse om att vårt svenska samhälle borde skämmas för ett skolsystem som på flera sätt måste klassas som kasst.