Tillsammans med musikerna Per Johansson, Henrik Bengtsson och Magnus Boqvist framför Per Andrsson mängder av roliga verk i föreställningen.
Per Anderssons föreställning "Räkhäst" är som ett stökigt barnrum efter att dörren varit stängd för länge. Att få en inblick i komikerns hjärna är som att kliva in i rummet och försöka förstå vad som egentligen pågår. Massor av roliga saker är utspridda överallt, oförklarliga påhitt och hela utklädningslådan har kastats ut. Där syns lekar som borde ha avbrutits, favoriter som aldrig blir tråkiga och en del grejer du inte förstår hur de kommit dit.
Luleåregissören Anna Vnuks jobb har varit att plocka ihop i kaoset, sortera bland skräp och rariteter – och presentera innehållet på barnkalas. Där allt ska spåra ur.
Per Andersson är på väg att bli Sveriges mest älskade komiker och det han gör på scenen är på en egen nivå i en egen genre med egen show. Men när den hyllade räkhästen stannar till i Kulturens hus är det på sin plats att lyfta på hatten för Anna Vnuk också. Det är ett beundransvärt arbete hon gör och har gjort med Grotescos material.
När Andersson beskrev hennes betydelse i en intervju liknades hon nästan med en trygg moder för komikern – och som många mödrar där ute får hon inte den uppskattning hon förtjänar. Att skapa ordning efter en av landets lekfullaste hjärnor är nästan omöjligt – ändå lyckas hon.
Lisa Larsson, från Piteå, dyker upp som ett oväntat tillskott i "Räkhäst" i rollen som scenarbetaren Ramona.
Per Andersson berättade att titeln "Räkhäst" hittade han i en idélåda, på en lapp han skrev som tioåring. Och live är "Räkhäst" som en enda stor idélåda. Mycket är otroligt bra, en del håller ganska låg nivå och det mesta är väldigt mycket Per Andersson.
Revyn har allt från kupletter om vikten att teka i hockey och ett eskalerande sexliv med bar bringa till att det skickas ut champagne, popcorn, hoppborg och en VIP-lapdance – inom föreställningens första 15 minuter.
Det blir sedan en salig röra av improvisation, finkultur, hjärnsläpp ("släpphjärn"), porriga kupletter och dansnummer.
Till slut skickas "en vuxen i rummet" in på scenen. Välbehövligt kanske, men inte alls lika roligt som övriga barnprogrammet.
Föreställningen "Räkhäst" beskrivs som ett kaotiskt lekrum där barnen fått egentid innanför stängda dörrar. Per Andersson har bland annat en bajskorv på huvudet.
Eftersom inte Anna Vnuk finns med på scenen ersätter Piteåskådisen Lisa Larsson henne som vårdnadshavare under föreställningen. Passande nog spelar hon scenarbetaren Ramona, vars uppgift från början är att ordna reda i rummet, och som växer till att bli en ovärderlig boj i Anderssons stormiga bukt.
Tillsammans med Per Andersson skapar hon en oförglömlig och stökig kväll. Det är inte klokt vad mycket knäppt som händer och svårt att sätta ord på upplevelsen. Vi avslutar helt enkelt med Anderssons vettigaste ord på hela kvällen:
Vad fan var detta?
Ordet "räkhäst" är ett påhitt från Per Andersson som tioåring och under fredagskvällen fick publiken se vad mer som försiggår i komikerns huvud.
Recension
Per Anderssons "Räkhäst"
Kulturens hus, fredag 19.00
Längd: 1 timme och 50 minuter
Publik: En välfylld sal med relativt hög medelålder och after work-stämning.
Bäst: Imitationerna av Håkan Hellström, Tommy Körberg, Tomas Ledin och Melissa Horn är så förbannat roliga och pricksäkra.
Sämst: Sista halvtimmen tappar Räkhästen fart.
Betyg: 4
Per Andersson i föreställningen "Räkhäst" som drog storpublik under fredagskvällen.