NY BOK
Stadsarkivets årsbok 2020–2021
Tomas Carlsson och Ulrica Öhman (red)
Luleå kommun
I Luleå fanns en början till industri, men den var begränsad till Karlsvik och Karlshäll. Där fanns Luleå Järnverk och där fanns först sågverk och därefter en trämassafabrik. Industrin i övriga Luleå bestod av sågverk och SJ:s stora verkstad i Notviken. Luleå Järnverk lades ner 1925 då det drogs med i ägarbolaget AB Ytterstfors Munksunds konkurs under sågverksnäringens svåra år.
Professor Staffan Hansson ger i Stadsarkivets årsbok 2020–2021 en fin skildring av Luleå åren 1920–1945, som präglades av först en stagnation och därefter till en begynnande tillväxt efter världskrigen. Han citerar landshövding Gösta Malm som i sina memoarer pekade på bristen på utbildning. Det rådde brist på yrkesutbildning och det fanns inte teknisk och kommersiell fackutbildning som kunde föda företagsamhet och framåtanda. Malm pekade också på bristen på kapital ”som gjorde Norrbotten i så hög grad till tummelplats för den svenska kapitalmarknadens spekulativa krafter”.
I brist på privat kapital måste staten gå in, och det som bröt stagnationen var en ny näringspolitik som inte begränsades till jordbruksnäringen. Staten beslöt att bygga industrier och så kom Norrbottens Järnverk, NJA, till på 1940-talet och blev stadens stora arbetsgivare. NJA skulle säkra landets försörjning av tackjärn.
NJA tände ett hopp om tillväxt, och tillväxt blev det också. Invånarantalet steg under krigsåren i takt med att det nya järnverket började byggas och producera. Järnverket ledde i sin tur till nya verkstäder och andra nyetableringar. Luleå fick också en flygplats för det civila inrikesflyget 1944, två år efter att en flygflottilj etablerats på Kallax flygplats.
Staffan Hansson går igenom olika branscher och även i de tidigare kommunerna Råneå och Nederluleå. Tegelbruken dominerande i Sunderbyn. I Råneå var garverierna och skofabrikerna huvudnäringen. Skoindustrin var så framgångsrik att den svenska filmstjärnan Greta Garbo valde ett par ”Lappkajsa”, utformade av verkmästaren J. P. Wikström hos Lundins skofabrik i Råneå.
Årsboken innehåller också annan stundtals intressant läsning, bland annat en historik över Bergströmska handelshuset och fotografier av Johan Bergström som fångade 600 bybor i Klöverträsk på glasplåtar.