NY BOK
Bart Moeyaert
Graz
Översättning: Per Holmer
Rámus
Men det är främst som barn- och ungdomsförfattare han har gjort sig ett namn. Moeyaert finns översatt till över 20 språk och har producerat ett femtiotal titlar i olika genrer. Och det är inte bara kvantitativt han imponerar, utan även kvalitativt. 2019 tilldelades författaren det prestigefyllda Alma-priset (litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne), vilket är världens största barn- och ungdomslitteraturpris.
När det kommer till att skriva för vuxna är Moeyaert däremot varken lika produktiv eller bra. Kortromanen ”Graz” utkom redan 2009 på originalspråket nederländska, men det är först nu den blivit översatt till svenska.
Som titeln avslöjar utspelar sig romanen i den österrikiska staden med samma namn. Där arbetar och bor den 28-årige apotekaren Hermann Eichler. Han är en mycket god apotekare och hanterar med bravur alla möjliga kunder. Men på kärlek är han inte bra.
När Hermann en dag ser vad han tror är en flicka cykla omkull utanför hans hus händer något i honom. Han hittar flickans plånbok och inser, tack vare ett medlemskort, att personen som ramlat omkull inte är en flicka utan en pojke. I plånboken finns också fotografier föreställande pojken och hans vänner, vilket gör att det i Hermann väcks en stark känsla av ensamhet.
Det framkommer senare att Hermanns svårigheter med kärlek, sex och relationer till stor del kan förklaras av att han varit hårt hållen av sin auktoritäre pappa. Mellan dem finns en tystnad som går att ta på.
Att läsa om ensamma män, som inte agerar på det och ansluter sig till en "incel"-rörelse, är djupt berörande. Dessutom känns det viktigt att poängtera att dessa män faktiskt existerar, speciellt i denna tid när det på kultursidor förts en historielös debatt om att kvinnor förlorat och män vunnit på den sexuella revolutionen.
Moeyaert har bitvis ett otroligt vackert språk. Det är lyriskt, sorgligt och träffande. I romanen finns formuleringar om kärlek och familj som är så fina att jag vill spara på dem. Dessutom besitter författaren en förmåga att precist gestalta personer. Vi kan nog alla se Carla framför oss, som jobbar i en bokhandel med engelsk litteratur och är ”typen som drack rödvin och ansåg sig alltmer välformulerad för varje glas”. Men det räcker inte. ”Graz” är rörande, men också rörig. Och ganska intetsägande. Med Moeyaerts meritlista är förväntningarna högre än han denna gång lever upp till.