Revolution inget vi är vana vid i Sverige

Det hela tog sin början genom överenskommelsen i Tilsit 1807. Den ryske kejsaren Alexander och Frankrikes kejsare Napoleon ville radikalt möblera om på Europas karta. Detta skulle ske genom att Sverige/Finland behandlades som en buffert mellan de två storheterna.

Mattias Warg har skrivit "Revolutionen 1809".

Mattias Warg har skrivit "Revolutionen 1809".

Foto: Göran Strand

Recension2020-10-06 17:17
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

NY BOK

Mattias Warg

Revolutionen 1809. I huvudet på rebellen som förvandlade Sverige.

Timbro förlag

Riktigt så blev det inte. Ryska armén besatte Finland och Sverige var därmed ännu mera inklämt. Detta hör till den så kallade kontinentalblockaden där sjömakten England skulle utestängas från den europeiska kontinenten. För vår del var läget bekymmersamt: Norra Sverige ockuperat av ryssarna, den svenske kungen Gustaf IV Adolf avsatt av svenska officerare, och Mellansverige hotat av ryska trupper via Åland. 

Det gällde året 1809. Rätt snart skiftar bilden i Wargs bok. Den avsatte kungen blev landsflyktig i Europa. Snart ändrades tyngdpunkten till västra Sverige och Värmland. Tre herrar med A i efternamnet träder fram: överstelöjtnanten Adlersparre, generalen Armfeldt och den egentliga revolutionären Adlercreutz. Det är den sistnämnde som bar på de sammanfattande orden ”i huvudet på … ”

Kring det temat kretsar en stor del av boken, men ger föga av bakgrundsteckning. Jag vill se detta som ett resultat av källäget så länge man har perspektivet uppifrån.

Ett livgivande inslag i Wargs bok är behovet av ny jord alternativt ökad bördighet på redan brukad mark. Detta kan tyckas vara ett underligt tillägg av recensenten men vi får inte glömma att jordbrukarna var i absolut majoritet. Bonden utgjorde definitivt stommen i Sveriges försörjning. 

Och resultatet, vad blev det? Napoleon var snart överspelad. Vi fick en ny regeringsform och ett helt annorlunda Sverige som inte enbart var en produkt av revolutionen. 

Vi kan också se detta som en förändring över tid. Varför inte betona tre steg på den vägen: franska revolutionen 1789 är det stora riktmärket. Revolutionen 1809 kan i sammanhanget uppfattas som en krusning och ryska revolutionen gick som bekant i proletariatets tecken. 

Visst är det mycket som kan hänföras till 1809. Mattias Warg har beskrivit med många ord och tät text vad som skedde i Sverige. I spänningsavseende kan det inte jämföras med de båda andra revolutionerna. Sverige framträder som en medelväg och det är väl typiskt för vårt land. Vi är inte vana vid revolutioner – vi tillsätter utredningar.