Luften är varm på riktigt, det är en fredag mitt i sommaren och för många återstår det bästa av den. Allt finns runt hörnet samtidigt som det är här och nu, i Norra hamn i Luleå. Suget efter att få sträcka upp armarna under den bara himlen med några enheter under bältet har sällan varit starkare.
Om det är någon gång man är sugen på dansanta och trallvänliga sommarplågor så är det nu. Förutsättningarna för Myra Granbergs spelning på fredagens Putte i parken är minst sagt lovande.
Myra Granberg är Tiktok-generationens Veronica Maggio. Hennes låtkatalog passar på allt från dansgolvet på hemmafesten till löpbandet på gymmet. Mycket talar för att hon tonsätter Gen Z:s ungdom med låtar om kärlek och ångest, precis som Maggio gjorde med generationen innan – Kommer de gå tillbaka till den, lite väl romantiserande "Lose my mind" och minnas när de "dansade med sin ångest" i lågmidjade jeans.
Men ikväll skapas inga minnen som varken zoomers eller boomers varken vill, eller kommer, komma ihåg. Men det är inte Granbergs fel.
Musiken är bra. Nästan vartenda låt är redan en, eller har, toppliste-potential. Bäst är "HKF (Håll käften och försvinn)" och senaste singeln "Dansa min docka". Skickligt och kaxigt skrivna med melodier som piggar upp.
Hon älskar sitt jobb och att hon är en utpräglad liveartist. Myra Granberg är glad över att få vara här och headbangar, studsar och sparkar för glatta livet, men det räcker inte för ingen annan verkar vara det. Eller i alla fall inte tillräckligt många för att märkas 20 meter bort från scenen.
”Norrbotten mina vänner, här är vi hemma", säger hon och fast hon både en och två gånger påpekar sitt norrbottniska ursprung omfamnas hon inte i någon hemvändarkram från Luleå. Låten "Tornedalen", som handlar om just det, hade kunnat leta sig in under huden om den inte nästan dränktes av Luleå Hockeys hejaramsa som skrålades av ölstinna, testosteronfyllda röster bakom axeln från Schlager-tältet.
Radiohitsen "Tills mitt hjärta går under" och "Lose my mind" väcker några med plastglas i handen i öltältet och ger de 20 i publiken som faktiskt dansar en extra skjuts, men på det stora hela är det litet vunnet för spelningen som hade kunnat vara något helt annat än vad den blev.
Visst är vissa låtar lite ytliga textmässigt och visst finns det stunder då sången lämnar mer att önska. Men Myra Granberg är ett proffs och är helt klart en av helgens, få, mer kvalitativa bokningar. Därför är det synd att hon inte tar sig från Luleåbornas högtalare på förfesten till Luleåbornas stadsfestival.