Fiona Apple blev aldrig den stora stjärna som Sony hoppades på vid debuten 1996. Det är hon alldeles för självständig, särpräglad och, tja, konstig för.
Frukostmenytitel
En kommersiellt gångbar sångerska döper knappast sitt nya album till en titel som är lika lång som en frukostmeny. Eller iklär sig en bläckfisk som huvudbonad i en lanseringsvideo (Every single night).
Första på sju år
The idler wheel - som skivan får heta i kortversion - är Fiona Apples första på sju år. Den är ännu råare och renare än hennes tidigare, med bara piano och trummor som ackompanjemang.
Mindre teatralt
När inte flaskfabriker, hojtande skolbarn eller ljudet av en vanlig sax mot en plastkopp bryter in i de jazzinfluerade arrangemangen, vill säga. Fiona Apple hatar själv jämförelser, fast letar man efter likheter känns hon som en av Regina Spektors själsfränder - men med ett mindre teatralt utspel.