NY BOK
Asta Olivia Nordenhof
Pengar på fickan
(Scandinavian Star Del 1)
Norstedts
Maggies och Kurts kärlek är magnetisk. Kurt beskriver det som att det finns ett koppel dem emellan. Kopplet känns hela tiden och överallt, det är en känsla av att just de två hör ihop. Även den kvällen Maggie säger att hon vill dansa ensam och Kurt ser på henne, fast på avstånd.
Till en början är det romantiskt. Kanske främst eftersom Asta Olivia Nordenhofs språk är så omtumlande. Men ju längre in vi tar oss i berättelsen, desto bättre förstår vi att kärleksrelationen är allt annat än problemfri.
Att lyckas lura läsarna på det här sättet för tankarna till en annan relativt nyutkommen roman; också den skriven av en ung skandinavisk författare, som även hon besitter en otrolig förmåga att förmedla känslor med språket. Det är Tone Schunnessons ”Dagarna, dagarna, dagarna”, som är uppbyggd på samma sätt. Där känner man till en början sympati för Baby som lämnar Bibbs, hon är ju så jobbig. Men när boken är slut är uppfattningen en annan: såklart Bibbs är jobbig, Baby har ju våldfört sig fysiskt och psykiskt på henne under hela deras relation.
Så är alltså fallet även i denna berättelse. Men precis som ”Dagarna, dagarna, dagarna” handlar ”Pengar på fickan” inte bara om kärlek och våld, utan också om makt och politik. Romanen kretsar även kring branden på passagerarfartyget M/S Scandinavian Star, som inträffade 1990 och fråntog 159 människor deras liv. Hur allt hänger ihop klargörs inte helt, vilket inte är konstigt eftersom det är meningen att det ska bli sex romaner till i Scandinavian Star-serien.
Det är så moraliserande tråkigt med politisk litteratur, eftersom kultur som har som uppdrag att berätta hur saker och ting ligger till ofta är dålig. Men den här romanen är politisk på ett sätt som känns nytt. Asta Olivia Nordenhof berättar inte, men frågar: Hur styr kapitalismen våra liv?
I ”Pengar på fickan” ryms sympati också för dem som inte enbart är goda. Det är spännande. Är det fattigdomen – att ha hamnat utanför i välfärdssamhället – som gör att Kurt spottar Maggie i ansikte och kallar henne hora? Är man en bättre kvinnomisshandlare om det är finanspolitikens fel att man blivit det? Och är man mindre skyldig om motiven för ens brott var att ha råd att ta hand om sitt eget barn?
I ”Pengar på fickan” heter den enda gärningsmannen kapitalismen. De andra är det upp till läsarna att fria eller fälla.