Efter att ha testat olika musikgenres har Bo Kaspers Orkester gett sig in i soulen på senaste skivan.
De är inte så snabba. Minns ni när Bo Kaspers Orkester fortsatte turnera och försöka lura systemet under pandemins utbrott? Sist av alla gav de till slut och flyttade fram konserten i Luleå Energi Arena. Först lite grann, sedan längre fram och nu blir den äntligen av. När folk nästan hade glömt att det skulle ske, i grevens tid, fem i tolv – 23.55.
Det här bandet har närmast tråkat ut publiken genom att vara så förutsägbart oklanderliga, alltid perfekt, aldrig något oväntat. Live har det låtit lika tajt som avståndet mellan Luleå Hockey-flaggor i stan.
Därför är det befriande att bli förvånad över deras framfart. Albumet med titeln "23.55" skulle kunna stå för att tiden snart är ute och att det här är sista chansen att go bananas på soul – som blåser tidigare nämnda flaggor vertikalt.
Om vi ändå ska snacka hockey; Bo Sundström har beskrivit det som att bandets karriär går in i tredje perioden. Efter att ha sammanfattat åren med Bo Kaspers Orkester i krogshowen "Allt ljus på oss" är det alltså dags för en sista omstart. Det närmar sig slutet samtidigt som det är mer spännande än någonsin. Det är nu det gäller, det är den här perioden som skiljer agnarna från vetet, jazzen från soulen.
Fullt blås under Bo Kaspers konsert i Luleå Energi arena, där dans och körsång samsades med blås och soul.
Och fint folk kommer sent, eller åtminstone kommer sent folk fint. Alla tio personer på scenen i Luleå Energi Arena är uppklädda, till och med roddarna har slips, och inte ens när de smäller på i ny kostym kan de låta bli att göra det perfekt. Hur svårt ska det vara att göra fel?
Det märks att de har haft gott om tid på sig, välrepade och synkroniserade rörelser framförs i noggrann koreografi och låtarna sitter så där Bo Kaspers-tight. Det är både imponerande och saknar nerv, vilket blir tydligt när publiken går igång som mest när Bo Sundström tappar texten helt i "Mindre smakar mer". Det kittlar till när det äntligen skevar.
Drygt tusen personer hade väntat länge på att få se Bo Kaspers Orkester och de blev inte besvikna.
Bo Kaspers Orkester firar 30 år som band och förgrundsfiguren Bo Sundström är fortfarande otrolig på scenen vid 60 års ålder. Spillevinken dansar omkring som en euforisk junior och på hemmaplan sitter mellansnacken rätt in i veboden. Han säger att det är skönt att vara hemma i "Pontushallen" ("ni får kalla det vad fan ni vill"), drar historier om män från Morjärv, snackar Stadspuben och avslöjar att trummisen Fredrik Dahl hånglat på Framnäs.
Dessvärre gör sig inte hans röst bäst i det maffiga arrangemangen och sångaren försvinner i ljudbilden. Tydligen kallas det för "Piteå-ljud".
Bo Sundström i Bo Kaspers Orkester håller högsta klass enligt recensenten, som snarare störde sig på att det nästan aldrig blir fel.
Med "23.55" som bas blir det en ny upplevelse, där körer, blås och dans får utrymme. Samtidigt är det avskalade "Brev", avslutande "Världens bästa band" och gamla favoriten "Vi kommer aldrig att dö" som får publiken på tå.
Visst är det lätt att bli förbannad över att låtar som "I samma bil", ”Undantag" och ”Hon är så söt” saknas denna kväll. Men samtidigt är det just denna förändringsbenägenhet som gör att bandets tredje period kan bli vägvinnande. Eller åtminstone ta karriären till förlängning.
Bo Kaspers Orkester konsert i Luleå har blivit uppskjuten sedan början av pandemin.
Bo Sundström
Recension
Bo Kaspers Orkester
Luleå Energi Arena, fredag 19.30
Längd: 1 timme och 50 minuter.
Publik: Drygt tusen personer i en konsertarena som sällan gör en besviken.
Bäst: Bo Sundström är världens bästa norrbottniska sång- och spelman som ständigt överraskar i mellansnacken.
Sämst: Att det krävs tappad text för att konserten ska få riktig nerv.
Betyg: 4
Bo Kaspers Orkester i Luleå Energi Arena
Bo Kaspers Orkester i Luleå Energi Arena