Movits fick leka livboj i Kulturens hus efter stormen de själva blåst igång.
Regnet öser ner och det går gäss på den nytinade stadsfjärden. Det är inga roliga förutsättningar men framåt kvällen lyser ett kors upp i bukten och kallar på vindpinade Luleåbor likt en fyr. En livboj med budskapet "Movits saves".
Det har gått snart 30 år sedan det senaste Sjöslaget i Luleå men under fredagskvällen stormade det upp på nytt. Movits var tillbaka i hemmahamnen och det kan låta som metaforer men hela salen stormade och golvet gungade nästan konstant under fötterna.
Joakim Nilsson bidrog till att Movits blåste liv i Luleå
Förra gången gruppen var i Kulturens hus var förutsättningarna perfekta. 2018. Det var en lördag, två dagar innan jul, hemvändare hade rest upp innan helgen för att hinna festa redan före julafton. Alla var där och alla som inte var där fick höra talas om det.
Denna fredag är salen flera hundra platser tommare och sommarbryggornas premiärhelg konkurrerade men så länge skutan Movits kan gå kommer det gunga. Här är ett gäng som kan "Dansa i regnet", få "Blixtar" att svänga och gå på "Sodavatten". Med gitarr, bas, saxofon och trombon är det Movits som blåser upp till storm.
Zacke gästade Movits och Johan Rensfeldt i Kulturens hus
Kapten på skutan må se ut som en skäggig sjöbuse, med pannbandet på sned och en handduk som skydd mot vätan, men Johan Rensfeldt kan sin sak. Frontmannen har varit med på många resor nu och ror kvällen i hamn med en självsäker mognad och trygg hand. Fortfarande händer det att han hoppar ner på däck och dansar med de sjövilda passagerarna och ofta fortsätter han att sjunga på låten bandmedlemmarna just avslutat likt en gammal stofil med hjärtat i musiken. Men även han förstår hur bra de är.
En sjöman som Johan Rensfeldt älskar publikhavet och låtarna han skapat för dem.
Movits klev fram i fören och rodde konserten i hamn under en regnig fredagkväll i Luleå.
Zacke supportade Movits på "100 mil", "Halvvägs" och "Sodavatten" under kvällen.
Movits har kommit mer än "Halvvägs" på sin vårturné och även om det är glest framför scenen är disciplinen bland sittplatspubliken hög. Det krävs bara lite "Nitroglycerin" för att skapa svallvågor bland stolsraderna och golvet känns som durk på vågor. När Zacke tidigt hoppar ombord och gästar "100 mil" och "Halvvägs" känns det som att det kommer bli en härlig färd.
Det finns stunder då även lugnet lägger sig över Kulturens hus och de senaste årens verk, som utmärkta "Hett kol", poppiga "Halleluja" och drömmande "Novemberregn", ger åskådarna en anledningen att släppa relingen ett tag.
Men det kroppen minns – och påminns om – efteråt är gunget som skapar sjöben hela vägen ut på Storgatan.
Trots att publiken inte var lika stor som sist fick människorna på plats en riktig åktur.
Anders Rensfeldt och Johan Rensfeldt var tillbaka i Luleå med Movits.
Två gånger ropas besättningen in på scenen igen och lagom till avslutningen bubblar det upp igen. Passande nog får de hjälp av "Hopp i land-Kalle" Gracias i "Sodavatten" och en "Självantänd" kväll i norr angör en brygga in i natten.
Det är många tusen sjömil från Södra hamn till bröderna Rensfeldts brevlådor nuförtiden men visst är det hit de kommer när de kommer hem. När kvällen går i land med "Huvudet bland molnen" är de inte lika regntyngda längre. Publikens armar som svajat som vindrutetorkare kanske gjorde sitt.
Movits saves.
Piteås Kalle Gracias och Luleås Zacke dök upp på scenen när Movits spelade.
Joakim Nilsson, Petter Granberg och Johan Rensfeldt i Movits