Det här är helt sant: En gång fångade jag en körsbärstomat kastad från mer än 50 meter - med munnen. När den lilla röda lyran var på väg mot mig genom en ljusblå sommarhimmel kände jag i hela kroppen att jag skulle ta den.
Sån tajming har man en gång i livet. Max. För Jason "Timbuktu" Diakité är den gången nu. Men hans himmel är inte ljusblå, den har "färg som ett elskåp".
Nya För livet till döden kommer några dagar efter ett EU-val där Sverigedemokraterna gått starkt framåt, rasistiska Front National blivit Frankrikes största parti, de tyska väljarna skickat en nynazist till Bryssel, och Timbuktu har aldrig varit så här förbannad.
Med en kokande ilska i sina rhymes bygger han upp ett driv som gör låtarna till ånghammare som sänker tunga slag med en hänsynslös intensitet. Och trots det, genom en magisk musikalisk manöver, sprakar de av hopp, kampvilja och - faktiskt - humor.
Producenterna Chords (Jens Resch-Thomason) och Patrik Collén måste nämnas här. Med deras hjälp lyckas Timbuktu skapa den perfekta mixen av av klassisk old school-rap och absolut samtida pop. Det är som det brukar, bara tyngre, mörkare och mer angeläget än någonsin tidigare.