NY BOK
Sirpa Kähkönen
En vår av is och eld
Översättning: Mattias Huss
Bokförlaget Lind & Co
Först kom ”Brudar i svart”, därefter ”Järnnätter” och nu ”En vår av is och eld”.
Denna gång är det Finlands mellankrigstid som skildras, alltså mellan vinterkriget som slutade den 13 mars 1940 och fortsättningskriget som bröt ut den 25 juni 1941. Det är alltså den tillfälliga fredstiden med bister vinter och föraningar om ett nytt väntande krig och en uppslutning på tysk sida i kampen mot Sovjetunionen.
Sirpa Kähkönen låter oss också denna gång få en inblick i kriget på hemmafronten, men denna gång i efterbörden av det krig som varit och fruktan inför det nya, väntade kriget. Det blir en skildring av vardagen för familjen Tuomi med mamman Anna som huvudperson. Vardagen, det är att få pengar till mat, hantera krigsskadade maken Lassi, bistå släktingar och grannar och försöka spana in mot en framtid, som förhoppningsvis ska bli ljusare.
I de tidigare delarna finns en tydligare dramatik. I ”Brudar i svart” lämnar den unga Anna landsbygden för ett arbete som hembiträde i en läkarfamilj i Kuopio. Hon blir gäst hos överklassen. I ”Järnnätter” är Anna ung mor till tvillingar, gift med en kommunist som tillbringat sju år i straffläger och är arbetsoförmögen.
Nu finns i ”En vår av is och eld” ingen sådan dramatik och det blir en vardagsskildring som ofta hamnar på tomgång. Det är därför svårt att behålla läsintresset under de 475 sidorna. Kanske hade boken vunnit på att helt enkelt bantas, kanske halveras, men för det krävs det en modig redaktör.