Sorglig historia om ett drama med Luleå som fond

Anders Sundkvists debutbok ”Återvändaren” består till sin karaktär av grundstenarna i kriminalromanens anatomi, och det är inte sagt i negativ mening.

Journalisten och tidigare NSD-medarbetaren Anders Sundqvist har skrivit kriminalromanen "Återvändaren" som utspelar sig i Luleå.

Journalisten och tidigare NSD-medarbetaren Anders Sundqvist har skrivit kriminalromanen "Återvändaren" som utspelar sig i Luleå.

Foto: Lena Koller

Recension2021-05-14 12:42
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

NY BOK

Anders Sundkvist

Återvändaren

Modernista

I romanens början är Erik Borg, polis i Stockholm, på återbesök i sin uppväxtstad Luleå. Där kommer han vid en begravning av en klasskompis i kontakt med sin gamla klassföreståndare. Han låter Erik förstå att han länge burit på en obehaglig känsla gällande hur den 13-årige Johnny Fachs dog i Luleälven sensommaren 1983. 

Officiellt har det nästan glömts bort och förklarats vara självmord genom drunkning. Något klassföreståndaren inte tror ändade den märklige och utstötte obs-klassaren Johnny Fachs liv. 

Det har gått 25 år men Erik Borg börjar ändå nysta i fallet. Begravningen på Hertsö kyrkogård har rört upp hans känslor, och han kan inte släppa klassföreståndarens tvivel om dödsorsaken. Erik och Johnny gick i samma skola, och delvis i samma klass. 

Många av minnena från den tiden är inget Erik Borg tänker på med värme, eller är stolt över. Mobbning, våld och utfrysning av dem som var lite annorlunda än den oskrivna mallen tillhörde vardagen. Och Erik ville gärna vara med de tuffa och starka.

”Återvändaren” rör sig framåt genom ett växelspel mellan polisutredning, minnen och möten med människor som ibland river upp sår från den tid det begav sig. Och författaren vill göra oss extra uppmärksamma genom att använda kursiv text när det gäller Johnnys dramatiska sista tid i livet. 

Det fungerar ganska bra, och att Luleå stad med omnejd utgör fond ger lite extra till den i botten mycket sorgliga historien. 

Människorna i ”Återvändaren” är kantstötta och slitna, fast det stundom kan glimma till av stolthet här och där. 

Hos några stod redan i mycket unga år ett liv i våld, sorg och droger oskrivet i pannan.

Med tiden börjar romanen dock gå lite på tomgång och jag börjar ana vartåt det lutar i Erik Borgs utredning, vilken får substans och ordentlig skjuts framåt när rättsmedicin lägger fram glömda eller negligerade fakta i fallet Johnny Fachs.

Upplösningen är en sak, som ofta i det som genreklassas som kriminalroman är det de mänskliga relationerna och det sociala som bär i alla fall mitt intresse till The End. Så även i ”Återvändaren” av Anders Sundkvist.