NY BOK
Magnus Västerbro
Tyrannens tid
Albert Bonniers förlag
Han har kallats hjältekonung i historie- och skolböckerna, men Karl XII:s tid som enväldig härskare var för det svenska folket ett enda långt lidande med krig, hunger, skatter, ofrihet och pest.
Det var den tid då den svenska stormakten kollapsade, mycket på grund av den cyniske kungens oresonliga attityd.
Västerbro redogör förstås för de dåtida krigen mot Danmark, Polen-Sachsen och Ryssland, men intresserar sig främst för hur folket hade det.
Till exempel de män som via det ständiga knektehållet blev utvalda att gå i krig. Många blev så livrädda att de flydde till Lappmarkerna, där de var befriade från skatt och militärtjänst. Samerna ansågs för övrigt ”obotligt fredliga”. Många män självstympade sig för att slippa kriget, en del tog till och med livet av sig.
Likaså de många kvinnorna, knektänkorna, som blev ensamma kvar att klara gårdar och stora barnskaror, då det vart och vartannat år var svår missväxt och svält.
Alla drabbades då de tvingades betala allt högre skatter för att tillgodose nyckerna och de oupphörliga kraven på nya soldater från den motbjudande regent som länge höll sig långt utanför det egna landet.
Missnöjet växte, men få vågade kritisera öppet. Den kassationsakt som Karl XI fått riksdagen att anta 1689 gjorde det straffbart att ifrågasätta kungen, som sas ha sin makt från Gud.
I Sverige fanns en stark tradition att underkasta sig auktoriteter, vilket kan vara en fara - också i nutid. Den enskilde kom i andra hand, efter familjen, byn, nationen – laget före jaget.
Karl XII var bara 17 år när han drog ut i fält 1700. Först 18 år senare kom han tillbaka till Stockholm som balsamerat lik på bår efter att ha blivit skjuten i Norge – offer för en kula från fienden, eller möjligen från någon i de egna leden. Så dags ville nämligen åtskilliga se honom död. Det var enda sättet att få slut på krigsidiotin.
Med Karl XII dog också enväldet. Ulrika Eleonora tog över, men styrd av riksdag och riksråd. Senare försökte Gustaf III och Gustav IV Adolf att återupprätta kungens suveränitet, men de mördades respektive avsattes.
Fast det är helt andra historier, som Västerbro möjligen kommer att berätta framöver.
Förmågan att skapa närvaro och ge liv åt historiska epoker, den bevisar han än en gång med den här ambitiösa skildringen.