NY BOK
Landet Utanför
Sverige och kriget 1940–1942
Henrik Berggren
Norstedts
Ändå är med intresse jag läser Henrik Berggrens del två av planerade tre böcker med titeln "Landet Utanför". Här handlar det om tiden sent 1940 till dito 1942, med fokus på Sverige.
"Historikerns uppgift är inte att fria de historiska subjekten från ansvar utan att fastställa vad som var möjligt att tänka, säga och göra i rådande situationen", skriver Berggren i förordet.
Det är en sorts programförklaring han följer rätt väl när han lyfter fram tidens aktörer i Sverige för att försöka ge en helhetsbild av den svåra tiden den skildrar. Mycket handlar om Sveriges relation till Nazi-Tyskland som i april 1940 ockuperat Norge och Danmark och segrade militärt vart de än drog fram.
Även om det är svårt, ska "Landet Utanför" försöka läsas med den tidens glasögon, i den tidens kontext.
Under nämnda tid står den politiska striden i landet om vilka sorts eftergifter man kan tänkas göra mot Hitlers direkta och kanske än mer, som det tolkades, indirekta krav.
Medan utrikesminister Günther med relativt lätt sinne förordade "positiv anpassningspolitik", våndades andra mer runt frågan. Och eftersom det framför allt bland borgerligheten fanns en stor beundran för det tyska, fanns det de som var än mer idel öra visavi Hitlers vilja.
Det mesta av detta är ju känt, liksom permittenttrafiken, malm-handeln och att alltför misshagliga tidningar mot Nazi-Tyskland drogs in i Sverige – allt för att inte stöta sig, för att nämna något.
Det som gör "Landet Utanför" så lättläst och intressant är att Berggrens bok vilar på flera ben.
För i Sverige fanns en vardag där människor kämpade med de vanliga bestyren. Och där en ung Astrid Lindgren skrev dagbok om jobbet och pojken, men också om "förrädaren Quisling" i Norge. Fast när Operation Barbarossa börjar – Hitlers anfall på Sovjetunionen i juni 1941– hoppas hon "bolsjevikerna" ska få sig på nöten efter allt ont de gjort mot Finland.
Och medan en Ingmar Bergman tycks obrydd om världspolitik, är brodern Dag hoppfull om tyska framgångar i kriget.
Allt medan Gunder Hägg sätter världsrekord nästan på löpande band, oavsett distans.
Greppet att väva in tidens flöde av händelser bortom det direkta kriget gör "Landet Utanför" till levande läsning.
Andra världskriget med alla dess aktörer i Sverige och världen är ändå hela tiden närvarande.
Min fiendes fiende är min vän, om än tillfälligt, är vanligt när strategier dras upp. Samtidigt känns det som ett schackspel, och vem är egentligen vän, eller kanske spion – för vem? Stockholm kallades i vissa kretsar för Nordens Casablanca.
"Landet Utanför" rör sig fram till tiden för Stalingrad – krigets vändpunkt – men har då också belyst den gamla fast ändock eviga frågan: När visste Sverige och omvärlden om Förintelsen? Och vad gjorde man?
Enligt Berggren, som skrivit en flyhänt historiebok värd många läsare, vaknade det officiella Sverige när judar började transporteras från det ockuperade Norge till Polen.