Lätt att storkna inför allt det kungliga

Vårt behov av kungligheter kan tyckas vara i det närmaste outgrundligt. Tänk på några under de senaste årtiondena utgivna böcker.

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har även i sina tidigare böcker skrivit om kungligheter.

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har även i sina tidigare böcker skrivit om kungligheter.

Foto: Johanna Jeansson

Recension2020-08-22 11:31
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

NY BOK

Karin Tegenborg Falkdalen

Svenska drottningar – I blickfånget från Vasatiden till idag

Historiska Media

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har också skrivit om Vasadöttrarna (2011) och om två av Gustav Vasas hustrur (2016). 

Nu gäller det ett större grepp med svenska drottningar under femhundra år – från Gustav Vasas första drottning Katarina av Sachsen-Lauenburg till vår nutida Silvia.

Att gruppera en sådan lång period innefattar också en avsevärd del av Sveriges totala historia. Det betyder att det här serveras en diger bok med tonvikt på tjusiga dräkter och skiftande högreståndsmiljöer – men var finns ”folket”? 

Allt som allt presenteras 340 sidor text och därtill litteraturlista. Det är som sagt en diger sak, men samtidigt storknar man lätt inför allt det kungliga, till det tjusiga som så påtagligt befinner sig i en annan dimension än svensken i allmänhet.

Boken innehåller mycket av drottningarnas roll i sin egen samtid, om familjeliv och bekymmer att ordna lämpliga partier inför familjens fortbestånd. Drottningens uppgift var i det sammanhanget betydande, hon skulle stå vid sin makes sida, hon skulle också vara smycket i dansens virvlar liksom något av en ”drottningmoder”.

Så långt kan man bygga på konventionella bilder av både upphöjdhet och folklighet, att leda nationen men samtidigt inte synas. Under 1900-talet modifieras detta. Inledningsvis talas om en kärleksfull och plikttrogen maka liksom tvånget att föda ”en prins till varje pris”. Sedan följer ”den politiska partnern” och ”den moderliga och välgörande drottningen”. Det är med sådana påståenden som just drottningrollen komprimeras i boken. 

Vi kan slutligen stanna upp inför begreppen yrkesroll och välgörenhet. Yrkesrollen kan i förenklad form vara lika med ”jobbet som drottning” och föredöme för folket och det officiella. Ett annat begrepp är välgörenhet. De flesta människor hos oss i norr är förmodligen helt ovetande om den lappska missionen i Lannavaara liksom kopplingen till prinsessan Eugénie. Lappska missionen tillkom redan 1880 på initiativ av prinsessan, dotter till Oscar I och drottning Josefina. Av allt detta kvarstår minneskyrkan, den som är värd en plats i vår historia.

Femhundra år möter vi i sprakande fyrverkeri av kungligheter, av människoöden som idag är glömda.