Jonas Gardell förtalar Mark Levengood och pratar snusk

Jonas Gardell har lämnat det mesta hemma – men tiara, snuskskämt och en tidsresa räcker långt i Kulturens hus.

Jonas Gardell fyllde nästan Kulturens hus stora sal när han kom med en enklare version av föreställningen "Queen of fucking everything”.

Jonas Gardell fyllde nästan Kulturens hus stora sal när han kom med en enklare version av föreställningen "Queen of fucking everything”.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Recension2021-12-17 21:05
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Dörrarna till Stora salen i Kulturens hus öppnar sig och fullsatta bänkrader kliver in i en tidsmaskin. Det är snart tre år sedan Jonas Gardells show hade premiär och de senaste två åren har en inspelad version legat på TV4 Play. Den som streamat "Queen of fucking everything” har fått se en glittrande historia med en scen full av dansare och musiker, en bombastisk show med transor, Ulrik Munther och snuskskämt.

När Gardell åker ut i landet återstår bara det sistnämnda.

Med tillägget "solo" i föreställningens namn är allkonstnären i Luleå för en enklare version av succén iförd pyjamasbyxor och t-shirt.

undefined
Jonas Gardell säger själv att han är "queen of fucking everything" och allkonstnären fick publiken att skratta högt i Kulturens hus.

Gardell har naturligtvis uppdaterat innehållet och lagt till en nyans av 2021 i monologen. Men den som hängt med i media de senaste åren tycker knappast att coronasnacket känns särskilt spännande, speciellt inte efter Jonas Gardells energiska klagan i offentligheten kring kulturens lidande.

Komikern har snart stått på scenen i 40 år och är fortfarande högaktuell, även om många skämt plockats upp ur ryggsäcken snarare än arbetats fram vid karantänbordet. Gardell säger själv att "några av skämten har blivit lite gamla", men lustigheter om JAS-plan, fast telefoni och städers slogans var inte direkt de hetaste samtalsämnena 2019 heller. 

undefined
Jonas Gardells show hade premiär 2019 och har tvingats till ett långt uppehåll på grund av pandemin. Många hade väntat länge på att se honom i Luleå.

Den här kvällen är det ingen klagar över att musiken är förinspelad, Gardell står får sången och att han tvingas dansa ensam. Jonas Gardells styrka är i stället att vara Jonas Gardell. Det går att tycka mycket om hans grimaserande och det överspelade kroppsspråket, men det går inte att säga att någon annan gör det bättre.

Under kvällen riktar han sig konsekvent åt Anneli på andra bänkraden (som är "jättegammal" enligt Gardell) och ynglingen närmast scenen som får agera oförstående ungdom. Mest uppseendeväckande är när Anneli får en kyss, men bäst blir den medvetna kontakten med publiken. 

undefined
Jonas Gardells styrka är att vara Jonas Gardell enligt recensenten som delar ut högt betyg trots att många av skämten är föråldrade.

Eftersom kvällens tema blir tidsresa kan vi passa på att ta fram det gamla uttrycket "har många strängar på sin lyra". Jonas Gardell går blixtsnabbt från skämt till att prata om närstående som dött de senaste åren. Han häcklar #metoo-förövare och förtalar sin man Mark Levengood i segmentet "Nu ska den skalliga finnen få".

Han är själv inne på att han gjort det mesta och konstnären/komikern/författaren/artisten/debattören/hbtqkämpen har i stort sett sålt ut Kulturens hus genom att vara Jonas Gardell. Oavsett vad vi ska kalla honom är han unik. Drottning eller kung. Jonas Gardell sitter säkert på tronen.

undefined
Jonas Gardell
Recension

Jonas Gardell – "Queen of fucking everything”

Kulturens hus, fredag 19.00

Längd: 1 timme och 15 minuter.

Publik: En oväntad åldersblandning från unga till "jättegamla" i en nästan utsåld sal.

Bäst: Jonas Gardells personlighet går hem och skapar en skrattfest i publiken.

Sämst: Förinspelad musik och artistens klena sångröst lyfter inte direkt. 

Betyg: 4