För alla som väntar på The hunger games: Mockingjay - del 1 finns nu ett tidsfördriv som duger - nästan - lika bra.
Divergent handlar också om en beundransvärd ung hjältinna, som lever i ett snävt indelat samhälle efter ett apokalyptiskt krig.
I ett futuristiskt Chicago är befolkningen indelad i fem falanger. Alla ska veta sin plats, officiellt för att ordningen ska förhindra ytterligare krig, och alla 16-åringar gör sitt falangval efter ett lämplighetstest.
Beatrice tillhör de osjälviska men överraskar alla genom att välja de tappra. Hon får lämna sin familj, byter namn till Tris och påbörjar sin stenhårda träning till beskyddare och krigare. Men hon bär på en hemlighet.
Lämplighetstestet visar nämligen att hon är en divergent, en som inte riktigt passar in någonstans. Det är farligt i det under ytan allt annat än stabila samhället.
Divergent tar på svartvitt tonårsvis sig an stora känslor. Här ryms också mord, självmord och väldigt mycket våld. Tris dystopiska verklighet är minst lika hård som Katniss och Shailene Woodley i huvudrollen är nästan lika övertygande bra som en gång Jennifer Lawrence.
I Divergent finns också en kvinnlig fascistoid storskurk (Kate Winslet) och en för genren unik kombo hjältar: en stenhård mamma-dotter-duo som får rädda sig själva.
Det är uppiggande men i slutändan når filmen inte upp till riktig The hunger games-klass. Inte minst visuellt är den tråkigare och precis som i Veronica Roths förlaga dras historien med en obalans. Det är inte förrän i sista kvarten som det här actionäventyret verkligen tar fart.
Men för alla älskare av Veronica Roths trilogi finns ingen anledning att bli besviken. Framförallt eftersom kemin mellan Tris och hennes mystiske instruktör Four (Theo James) sitter som en smäck. Fortsättning följer och förhoppningsvis kan filmserien, precis som Tris, hitta sig själv allt eftersom.