NY BOK
Norrbottens museums årsbok
Per Moritz (red.)
Norrbotten 2020–2021
Luleå, Piteå, Torneå 400 år
Norrbottens hembygdsförbund/Norrbottens museum
Händelserna efter 1809 års fred är intressanta. Torneå hade blomstrat genom handel med produkter från lappmarken. Så blev Finland en del av Ryssland och Torneås fria och lönsamma handel med Sverige stoppades.
Det kunde ha slutat helt annorlunda. Ryssarna ville inte att den nya gränsen skulle gå längs Torne älv, utan i stället längs Kalix älv. Då hade de kommande gruvorna i Kiruna blivit ryske tsarens. Sverige ville att Kemi älv skulle utgöra gränsen. Då skulle Rovaniemi och hela den nordliga delen av Finland bli svensk. Jultomten hade blivit en svensk turistmagnet.
Trängda av andra krig ute i Europa gav sig ryssarna. Tsaren gick med på att gränsen skulle bli Torne älv och löpa längs älvens djupaste strömfåra. Det skulle innebära att staden Torneå skulle förbli svensk, eftersom den djupa strömfåran löpte öster om den halvö staden låg på.
Men så var det dessa kosacker. De hade redan ockuperat Torneå stad och gick inte med på den djupa strömfåran som gräns. Kosackerna vann och Sverige förlorade Torneå. Sverige behövde då en ny gränsstad och det blev Haparanda, först under namnet Karl Johans stad.
Det som förvånar är den humanistiska inställningen som tsaren hade. Fredsavtalet gav fram till 1815 fri flyttning över den nya gränsen. Flyttade gjorde en del av Torneås framgångsrika handelsmän.
Det finska inslagen i museets årsbok ger en intressant bild av hur gränsen kom till, att tillfälligheter avgjorde. Dessutom får vi läsa om Torneå kyrka som har Finlands mest omfattande och mest välbevarade gravkammare under kyrkgolvet.
De svenska inslagen lider av det som tidigare årsböcker tyngs av. Böckernas producenter tycks inte riktigt veta vem de gör årsböckerna för. Det blir alltför lite lättillgänglig historia, populärhistoria, och i stället mera av akademiska uppsatser.
Då är det skönt med undantaget Karin Tjernström, som skriver om Siri Holm, den första kvinnan i Luleå stadsfullmäktige.
”Lyft ut henne! Dubbelhakorna dallrar av indignation på den konservativa herren i Luleå stadsfullmäktige, som ryter ut sitt missnöje. Allas blickar är riktade mot en nätt liten kvinnogestalt bland församlingen av idel män. Siri Holm justerar lornjetten över näsryggen. Hon lyfter envetet hakan medan kinderna blossar, men backar inte ett steg.”
En sådan inledning väcker intresset att läsa vidare.