För mycket av det goda
JOEL ALME
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den romantiske croonern från Göteborg föredrar desto mer grandiosa uttryck, kladdar med breda penseldrag och blottar hjärtat utan omsvep, ointresserad av att dölja sina flagranta stölder ur pop- och soulhistorien (från Sinatra via Dylan till Righteous Brothers).
Han kastar sig in i varje sentimental refräng, "all in" och helt utan sans. Rösten får bära eller brista, oftast det senare, men det spelar liksom ingen roll.
Producent Mattias Glavå julpyntar sångerna med smäktande stråkar, pukor och Staxblås, enligt den utnötta mall som Weeping Willows en gång använde.
Det blir - tyvärr - för mycket av det goda redan efter ett par spår.