NY BOK
Susanne Åkesson
Bevingade vänner
Natur & Kultur
Hon har en trädgård på 1 290 kvadratmeter. Från början var den ”ganska kal”. Nu har hon gjort den mer fågelvänlig och sett närmare 150 arter inpå knutarna, av vilka 21 också häckar i trädgården.
Så följer ett tjog fågelporträtt. Varje art är vackert avbildad av Axel Thorenfeldt, ännu en av landets många fågelmålare. Varje bevingad vän får omkring tio till tolv sidor.
Själv är jag förtjust i nötväckan, en muskulös och aggressiv typ, som tar sig uppför och nerför stammar och grenar med samma lätthet.
Nötväckan bäddar för ungarna i sitt bo med små träflagor. Bör man låta de där sängkläderna ligga kvar i holken eller röja bort dem på senhösten? Det har vi undrat över men just den frågan besvaras inte i Åkessons artikel.
Hon tar däremot upp de rön som rör nötväckans fenomenala minne, något som ju också Anders Brodin berättade om i sin nyligen utgivna bok "Fångad av fåglar". Där framgår det också att talltitan är ännu flitigare och kan gömma undan närmare 60 000 frön och växtdelar varje säsong och dessutom hitta de flesta!
Susanne Åkesson skriver enkelt och naturligt, ungefär som om hon samtalade med oss om sina fåglar. Detaljer och beskrivningar är av det handfasta slaget.
Skator, kajor och ringduvor tillhör besökarna men därutöver dominerar sångare och mesar. Rubrikerna betonar arternas särdrag. Gråsparven är en ”sandbadare”, järnsparven en ”duktig doldis”, svarthättan en ”trädkronornas flöjtsolist” och gransångaren en ”ovanligt tuff nykomling”.
Plantera gärna buskar i grupper så att öppna ytor bildas, är ett av Åkessons tips. Häckar ger bra skydd (anlägg gärna dubbla). Tillgång till vatten är också viktigt. De mer specifika råden är infogade i beskrivningen av de olika arterna.
Där återges även en rad vetenskapliga undersökningar. Bland annat har man undersökt hur törnsångaren reagerar när man spelar upp olika lockläten och parningsrop. Man imiterar också honans beteende med hjälp av en liten robot!
De arter som Susanne Åkesson skriver om tillhör de vanligaste, såsom talgoxe, gråsparv, blåmes, rödhake, koltrast och lövsångare. Hämpling har vi aldrig sett i vår egen omgivning vilket är egendomligt med tanke på hanens nästan stoppljusfärgade röda bröst. Den färgen äter de sig till, berättar Åkesson, när de stoppar i sig sådant som innehåller karotenoider.