NY BOK
Olle Backman
Pava Lars Nilsson Tuorda – en samisk hjälte
Visto förlag
Olle Backman berättar med öppen beundran om denne man från Tuorpons sameby, född på juldagen 1847. Tidigt började han jaga räv, varg och björn. Enligt egen uppgift dödade han 28 björnar, 25 av dem med spjut.
Han var även bärare och betrodd guide åt kartografer. En var blivande landshövdingen H A Widmark, som rekommenderade Pava när upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiöld behövde skidåkare till sin Grönlandsexpedition 1883. På resan fick Pava sällskap av Anders Rassa.
När expeditionens slädar fastnat i issörjan skickade Nordenskiöld iväg sina skidåkare för att leta de gröna dalar han fantiserade om i Grönlands inre.
”Lars brann af begär att få utforska det af isen gömda förlofvade landet”, skrev Nordenskiöld, men den starkt religiöse Tuorda vittnade ett par år efteråt:
”Det var en förfärande ensamhet! Jag befallde min fattiga själ i guds hand.”
De åkte två och ett halvt dygn i snöstorm. När de återvände hade de skidat 460 km.
Med expeditionen återvände de i triumf och fick kunglig medalj. Upptäcktsresande var den tidens idrottshjältar.
Ändå fanns tvivel om deras skidåkning, vilket även drabbade Nordenskiölds anseende. För att rädda det ordnades i april 1884 det första Nordenskiöldsloppet – Purkijaur–Kvikkjokk tur och retur, cirka elva mil enkel väg.
Av 18 startande fullföljde tio. Pava Lars Nilsson Tuorda spurtbesegrade Per-Olof Länta från Aktse och elva minuter efter kom fiskesamen Apmut Ahrman från Peuraure. De hade åkt drygt 21 timmar, minus raster. Åktiden var under en timme per mil, i ospårad terräng och med dåtidens primitiva utrustning. Deras förmåga var bevisad och kanske har Backman rätt i att hans bok handlar om ”en av världens främsta skidåkare genom tiderna, kanske till och med den främste”.
Bravaderna gav Pava-Lars pengar, han gifte sig och levde lyckligt en tid. Därefter tog renpesten hans hjord, det blev nödår och han fick besvär med rygg och reumatism.
Om Grönlandsäventyret skrev han att hans hjärta var ”fullt af frågor utan svar”. Detsamma gäller Backmans bok, trots att den är gediget researchad och ger en fascinerande bild av denne ”häkka gähtjáj”, livsavslutare, som kunde ta ut sig så att han nästan tog ihjäl sig.
Till slut hjälpte tuberkulosen till med det, när Pava Lars Nilsson Tuorda var 63 år.
Vid kyrkogården i Jokkmokk finns en dåligt efterhållen stenstod, rest 1933 till minne av denne samiske hjälte.