Vad händer om man gör en bossaversion av Katy Perrys Hot ´n´cold? Svamligt fiasko? Nä, faktiskt inte.
Lite överraskad blev jag nog när första spåret på Västerbottenfödda Lisa Lövbrands tredje album Let me love you snurrar i gång.
Lisa är en helt ny bekantskap för mig. Hon spelar tydligen in film i Hollywood också. Och med en silkeslen och smekande (ostigt, javisst!) stämma, blandar hon egna låtar med jazzcovers på kända pärlor. Och det här är faktiskt lite kul. Eller kul. Nä, det är det inte. Men däremot mysigt. Och lite lekfullt. Och förfriskande avskalat. En röst, en akustisk gitarr och ett försiktigt trumkomp verkar vara allt som behövs. Då är det nämligen bäst. Som svala och även den överraskande bra versionen av Marvin Gayes Let´s get it on.
Eller Judy Garlands signaturmelodi Over the rainbow.
Det är behagligt. Men utan varken ös eller klös. Vilket
i längden tenderar att bli tråkigt.