NY BOK
Anna Jörgensdotter
Systrarna
Albert Bonniers Förlag
"Du måste skriva öppet, sa Kathy. Det är ett kontrakt du har med dig själv." Kathy hette Acker i efternamn, var författare influerad av punken, och provokation var ett av hennes signum. Hon är en av Anna Jörgensdotters husgudar som hon för inre samtal med i romanen "Systrarna".
Acker dog 1977, men för Jörgensdotter, född i Sandviken men boende i Gävle, är hon en högst levande person som hon får energi men också tröst ifrån.
Detsamma kan sägas om Sonja Åkesson, Frida Kahlo, Sara Lidman, Sylvia Plath, Emma Goldman, för att nämna några. Och förstås konstnären Ester Henning, som Jörgensdotter gav ut en bok om 2015.
Nämnda personer är systrar och livlinor i kampen – i synnerhet visavi patriarkatet – vars makt tvingat och än idag tvingar kvinnor att inordna sig, enligt Anna Jörgensdotter som politiskt känner sig hemma inom anarkismen.
"Systrarna" är en roman där författaren öppnar sig på gränsen till det privata. Hon säger: Se mig – älska mig, trots mina skavanker, min panikångest, mitt drickande, mina återkommande depressioner. Mitt rop efter – ja, Jörgensdotter borrar i sitt själsliga djup utan att bromsa.
Jag kan tänka mig att vissa nu levande personer kommer att känna igen sig i "Systrarna" och inte direkt kommer att göra vågen. I synnerhet män hon varit med. Och det finns att antal.
Anna Jörgensdotter är en drömmare som inte – på gott och ont – väjer för det som andra kanske skulle tycka vara skämmigt att skriva om.
Hon sitter ofta på balkongen bland mynta och pioner och penséer och katter, och drömmer eller pratar om livet med stort med vännen Adele, som kommer från ett annat land. Och så tänker hon på sin farmor och andra kvinnor som gått genom hela livet utan att få frågan: Hur har du det?
Då kommer vreden, kampviljan och lusten att döda – de patriarkala strukturerna.