Det var den 22 april 1971 som anställda på Vattenfalls kraftverksbygge upptäckte att något inte stod rätt till på arbetsplatsen. Det visade sig att kassaskåpet hade ett hål i botten och att 400 lönekuvert stulits. Tjuven – eller tjuvarna – kom undan med 541 000 svenska kronor. Det motsvarar 3,5 miljoner i dagens penningvärde.
– Det är alltså en rififikupp, fast omvänd. De kanske mest kända i sitt slag är konstkuppen på Moderna museet och helikopterrånet i Västberga, men Vietaskuppen var också väldigt omtalad på sin tid, berättar Jenny Rogneby.
Hon är själv uppvuxen i byn Ågärdan utanför Boden – drygt 30 mil från Vietas – och under sin uppväxt var kuppen något som diskuterades flitigt.
– Vietaskuppen är en del av min uppväxt, även om jag inte ens var född när den skedde. Mina föräldrar pratade mycket om kuppen och det var många som hade teorier och spekulationer kring den.
I den tre avsnitt långa podcastserien, som heter "Vietas – Laplands´s greatest Heist" intervjuas poliser, anställda på kraftverksbygget och invånare i Vietas. Även journalister som rapporterade om kuppen medverkar i podcasten, däribland den tidigare NSD-reportern Dan Larsson som också skrivit boken "Vietaskuppen: eller vissla inte på norrskenet".
– I podcasten tar vi lyssnaren tillbaka till kontexten och detaljerna kring den här legendariska kuppen. Det är ett stort material med 6 000 sidor förundersökning.
Jenny Rogneby är övertygad om att man hade haft större möjlighet att få någon åtalad och dömd om kuppen hade skett i dag.
– Polisen har mer kunskap och erfarenhet nu, utvecklingen inom kriminalteknik har gått raskt framåt och förundersökningsledaren hade med största sannolikhet tagit mer offensiva beslut.
Polisen jobbade med fallet under tio år innan det preskriberades 1981.
Ser du något etiskt problem i att gräva i ett preskriberat fall såhär?
– Nej, jag ser det mer som att ge information om en gammal brottsundersökning. De uppgifter som presenteras är ju offentliga handlingar. Jag ser det snarare som ett tidsdokument från en del av Sverige som annars inte syns så mycket.
Flera av poliserna som arbetade med fallet var övertygade om att kuppen utfördes av någon anställd på kraftverksbygget. Jenny Rogneby håller med:
– För att begå brottet måste man ha kunskap om platsen och tidpunkten och kunna hantera de redskap som krävdes för att ta sig in i kassaskåpet på det sättet som gjordes. Så jag är övertygad om att det i alla fall måste varit någon eller några med insiderkunskap. Vem som helst utför inte ett sånt här brott.