Och det är med enbart amatörer i de tre rollerna.
– Efteråt insåg jag att det var ganska korkat. Det är ju jättemycket text att läsa in och svåra scener. Men jag har behandlat dem som proffs och de har jobbat jättehårt, som professionella skådespelare. Dom är jätteduktiga, säger regissören när pjäsen nu är mogen för premiär.
Pjäsen heter Frozenoch skrevs av BryonyLavery någon gång på 1980-talet.
– Den handlar om den tioåriga flickan Rhona som rövas bort, blir våldtagen och mördad. I pjäsen får vi aldrig lära känn henne, men vi får följa mamman, mördaren och en psykiatriker under 20 år. Det vi läser om glömmer vi bort efter några veckor, men för de nära inblandade handlar det om 20 år innan försoning. Det är om känslorna kring den processen pjäsen handlar.
När CharissaMartinkauppi läste pjäsen och följde spaningarna efter VatchareeyaBangsuan såg hon parallellerna. Samtidigt påmindes hon också om det hon såg som förändringar i sin gamla barndomsstad Boden.
– Det har blivit lite oroligare i Boden de senaste åren. Jag vet inte om brottsligheten ökat, men känslor av oro har ökat. Det är obehagligare vara ute nu på kvällen, att promenera hem i mörkret.
– En tanke började forma sig att ta tag i det känslomässiga kring det som hände Vatchareeya. Känslomässigt överensstämmer det med Laverys pjäs. Också en liten stad där man känner en oro även för en människa man inte träffat, sorgen, ilskan, oförståelsen, varför. Parallellerna är så många.
Men så var det detta med att sätta upp pjäsen i hemstaden, att hitta skådespelare.
– Jag gjorde en audition, men det gick inte alls bra. Det kom bara fyra och två var dittvingade. Jag hade räknat med ett tjugotal.
Efter det magra gensvaret hörde folk av sig och tipsade om tänkbara kandidater. Så kunde rollistan till sist fyllas, med amatörer som hade väldigt liten scenerfarenhet. Jörgen Drugge spelar mördaren, och rollerna som mamman och psykiatrikern görs av Anneli Nyrén och Maria Palo Isaksson.
– Alla är väldigt nya inför den här typen av teater, säger CharissaMartinkauppi.
Pjäsen hade sin urpremiär i Birmingham 1998 och vann "Best New Play Award". Nu blir det Sverigepremiär på Sagateatern i Boden på måndag.
Om inte det som hände i Boden för ett år sedan inte hänt, hade det inte blivit någon regidebut i hemstaden för CharissaMartinkauppi.
– Det blir nog så att jag åker tillbaka till England. Jag har ett erbjudande om att göra en till grej här i Norrbotten, men jag vet inte. Det är lite svårt att få publik här. Här sätter sig människor i fack och säger att de inte går på teater. I England är det mera teaterkultur. Lancaster med 45 000 invånare har tre aktiva teatrar, teaterfestivaler, musikscener och ett väldigt aktivt kulturliv. Det kanske beror på att Lancaster är en universitetsstad, men nog borde det finnas någon teater i Boden.