Det räcker med en låt

- Jag tittar på den där teaterfarsen som går i repris varje sommar. Jag kan inte gå någonstans och alla skrattar bara det står ett dass på scenen.
- Jag tittar på BWO!
- Du vann.
 
Replikskiftet ovan är en autentisk sms-konversation mellan mig och min äldrevårdsarbetande vän som jag drev under BWO-spelningen på stora scenen. Dålig arbetsmoral? Well, jag skulle kunna anklaga BWO för samma sak. Så lojt och trist de bara står där bakom sina syntar och låtsas köra i mickarna. Fast det är väl deras grej. Martin Rolinskis lejonkalufs vajar i vinden framför periodiska systemet. Wtf? Är jag på kemilektion eller? Förstår ingenting.

BWOs dagispoppiga Pet Shop Boys-plagiat får dessutom svårt att lyfta när duggregnet gör entré. Alexander Bard verkar, förutom att han är folkpartist förstås, vara en rätt smart kille. Men han går tyvärr emot sitt eget citat om att: ”min stora återkommande fiende är samhällets fördumning och ytlighet” (Rodeo 08/05/06) när slätstrukenheten hos hans Schlagerkatalog blir uppenbar. Man kan förstås tycka vad man vill om melodifestivalen, men de har EN poäng: det räcker med en låt.