Malmfältsmonologer

Foto: Fanny Felicia Svanberg

Novell2013-07-03 03:00

hela året har dom gnällit barnen mina jag tror ända sen läkarn satte mig på operationen där i höstas så har man fått höra att inte får du ta bilen att du är ju nästan blind med porslin i ena och grumligt på andra men jag har då sagt jag har fått istället bättre hörsel så nog går det nu ännu för jag hör då dragläget bra och så det är ju heller inga barn där på vägen jag far till affärn och dom andra bilarna sen nå jo dom känner ju mig så dom kör i kanten när dom ser bilen

skyll själv har jag nu sagt till dom jag vet alltid handlat i gällivare att nu duger det grina efter affären för jag har då handlat bara här i byn och hade dom inte nå kokosmjölk ja då kunde vi då gott vara utan så jag säger jag har som ändå som rätt att klaga så här efteråt men nu var det ju som det var och man fick ordna till det bästa så vi har då gubben och jag nu mätt så vi får aldrig nå rester vi får slänga för allt handlar vi en gång i veckan så det äter vi och inget annat och du ska se att det syns i börsen också

nämen att hunden våran sprang ju bort i höstas och visst att det var ju synd när han hade så länge varit hemma här och barnen är ju nu också borta sen länge men när enar sa att det är då ensamt utan hunden våran känns det nu så hade jag fått den där tanken så då sa jag fast att nu har vi ju mer åt fläskollarna som vi aldrig ha satti nånting åt fast vi haft fågelbord på tallen jag vet inte hur länge nu så inte ska vi då sörja för nu har vi tamdjur så det räcker och blir över

vet du att jag måste säga det var ändå långsamt när jag hade blivit avtackad fast då inte att det var en dålig fest för vi fick då blommor och kommunalrådet hade dom tagit som var och talade men sen ändå att när jag skulle måsta bara sitta hemma det kunde jag inte alls med så fastän gubben sa jag skulle akta hjärtat så kunde jag inte vänta inte alls en dag så hade jag börjat i föreningen och herra jestanens kan du tänka att vi har så roligt där

jo en del dom är som snabb att klaga för det och det alltid har gått emot dom men jag är då inte så för fast att händerna mina dom har blivit så stel så jag kan inte alls sticka och med värken också alltid så går jag ändå varje tisdag till församlingsgården för vi har där stickkafé och det blir då som nästan så jag också har gjort majlis och eivors yllestrumpor för jag har bjudit kaffe och varit sällskap så dom säger dom hade inte klarat utan mig

hördu att jag hade tänkt berätta det jo vi var ju dit till pajala på marknan och vet du jag hade då sån otur då när ivan han skulle ha korv av den där vildhasse och hade lämnat börsen så jag skulle måsta betala åt han och jo jag hade varit och tagit femhundra kronor ut och jag visste jag hade satti den i fickan men när jag kände hade den farit ut och var borta så vi fick åka direkt hemåt och sen så i bilen var ivan sur men jag sa då att var du sur nu men jag vet då en som inte är det när den har hittat pengar

oj jesus amalia tänk att jag har då fått så svårt att gå här sista året utomhus när det kommer sten och rötter så jag snubblar direkt och föll så illa nu senast att jag vågar då nu inte längre men pojken min han sa keros hade då sånt där videoband från skogen så nu ändå med gubbens gångband och så framför teven så går jag vet du nu som nästan på riktigt i skogen och till och med älg syns det där på videon jo och sen aldrig att jag behöver frysa heller

som igår minns jag det var november sjunde åttiosex första gubben min gick bort så hemskt var det vet du jag hade inte trott men det var hjärtat sa dom och jag sa då på en gång att aldrig mer jag ska ha en gubbe med dåligt i hjärtat så jag bestämde jag skulle fråga nästa gubbe att han inte har med hjärtat och folk sa att nå är det hemskt men det gjorde jag och aldrig att jag har behövt skämmas det för ser du vi har följts sen dess och fått flera fina barn

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!