Ja, tiden då Boden profilerade sig som musikstad - och levde upp till det - kan kännas svunnen. Musikgymnasiet i all ära men Snabelhuset, Underground... inte ens Boden Alive är längre självklart.
Madde Lundberg, kultur- och musikprofil i stan, har varit delaktig i det mesta som rör Bodens kulturliv under de senaste femton åren. Och för knappt två månader sedan satte hon sig ned tillsammans med några andra musiker. Tanken var att skapa ett nätverk men istället blev det - BodenArr, föreningen som ska återinföra Boden som musikstad.
- Vi tror att föreningen kan skapa möjligheter för bodensarna att själva ta tag i sitt musikintresse, säger Madde Lundberg.
Det är lite ironiskt. Hon har tagit sig till Luleå för vårt möte. Det är också hit många Bodenband flyr för att få spela.
Mycket mer än bara Luleå
Madde suckar och rycker på axlarna.
- Varför ska Luleå vara centralorten för musiken i länet? Det har varit stiltje i Boden några år. Men vi sitter på en rik musikhistoria och dessutom sitter Bodensarna på mycket bra musik.
- Jag slängde ut en förfrågan på Facebook vilka band det finns i stan och bara på några timmar hade jag 55 namn. Vad gör de egentligen?
BodenArr, som har en styrelse i form av Madde Lundberg, Jim Öman och Emilia Gedda, ska fungera som bollplank, mentor eller coach för den som vill genomföra ett kulturarrangemang. Och för att enklare genomföra detta har BodenArr banat den byråkratiska vägen med Torsdagsgiget. Kort sagt en chans att en torsdag i månaden hålla i en spelning eller sätta upp en föreställning på Folkets hus. Och redan nu är ett antal torsdagar bokade.
- Det finns absolut människor som vill hitta på saker men steget att faktiskt göra det... Många backar och det är där vi kommer in, säger Madde.
Både Madde och hennes kollegor jobbar ideellt. Ändå har Madde jobbat heltid de senaste veckorna för att ro projektet i hamn.
Vad driver dig?
- Det är svårt att bara titta på. Förra året var jag inblandad i en kulturnatt som skulle genomföras här. Men plötsligt ställdes den in. Och på bara nio dagar hade jag dragit ihop en egen festival istället, Folkfesten, säger Madde och fortsätter:
- Det väckte en känsla. Vi kan ju göra saker, påverka vårt kulturliv.
Varför går det så trögt i Boden?
- Jag tror att ungdomsarrangemang kanske skrämmer. Men jag vet inte vad man är rädd för? Sedan finns det ingen som tar reda på vad folk vill. Det finns ingen som går ut och pratar med 20-åringarna.
Madde Lundberg ställer ned kaffekoppen. Själv flyttade hon till Boden 1996 för att gå Musikgymnasiet. Hon har sedan dess flyttat några gånger men alltid återvänt.
- Boden är så pass litet att man faktiskt kan påverka. Folk vet bara inte att man kan. Jag hade dock velat se att kommunen anställde en person som jobbade med de här frågorna. Kalix har en kulturcoach... Och det här gäller ju inte bara Boden. Jag antar att det ser ut så här i alla mindre städer.