Det är exakt 30 år sedan Vince Clarke lämnade Depeche Mode. Då var jag övertygad om att det var syntpopgeniet Vince Clarke som var framtiden och Depeche som rätt snart skulle försvinna ur rampljuset.
Så in i helvete fel man kan ha. Trots enstaka höjdpunkter i Yazoo och Erasure har Vince Clarke aldrig nått upp till sin mytiska kapacitet. Erasures nya platta Tomorrow?s world visar med plågsam tydlighet att ingenting har hänt i Clarkes och Andy Bells kreativa värld sedan Sometimes (som släpptes 1986). Dessutom verkar det som var bra med Erasure ha flagnat bort med åren: Fräschören och den kärleksfullt ironiska blinkningen till allt som stavas kitsch. Eurosyntiga Tomorrow?s world känns som om den vore gjord på fullaste allvar. Hur blev det så här, Vince Clarke?