Festivalsommaren 2013 börjar lida mot sitt slut. Men med stora delar av facit i hand skulle vi lika gärna kunna skriva 1993. Ja, med en viss dos överdrift förstås – men ni hajar tugget.
Enligt den ideella organisationen Jämställd festival – som granskar landets festivaler utifrån ett genusperspektiv – är 79 procent av akterna på de tio största festivalerna mansdominerade. 17 procent består av akter med kvinnor i majoritet och fyra är så kallade mixade akter, band som innehåller lika många kvinnor som män. Samtidigt är hela 88 procent av landets artistbokare män och med det faktum att män har en tendens att boka män, kan läge kännas aningen hopplöst.
Norrbottens festivaler är tyvärr inget undantag. Piteå dansar och ler hade uteslutande män på sin stora scen i Badhusparken. Och sett till det totala antalet artister, var 76 procent mansdominerade akter, 15 kvinnodominerade och nio blandade.
Luleå hamnfestival hade på sin största scen – Norra hamnscenen – 77 procent mansdominerade akter och 23 kvinnodominerade, medan Kirunafestivalen bara lyckats boka 19 procent kvinnliga akter och hela 81 procent manliga.
Men i länet finns också undantaget. Sedan starten 2010 har Luleåfestivalen Musikens makt aktivt jobbat för att uppnå jämställdhet på sina scener. I år visar festivalen upp sitt största program någonsin – och lika många kvinnodominerade som mansdominerade akter kommer att spela under fredag och lördag nästa helg.
– Vi har alltid försökt att boka så mycket tjejer som möjligt. Och det går, trots att man ibland får höra motsatsen, säger Elisabeth Rosenbrand, arrangör av festivalen tillsammans med LillithSaaw.
– Det är lite sorgligt hur det bokas artister här uppe. Det finns inga ursäkter.
Ett av argumenten som brukar användas när det pratas om svårigheten i att boka kvinnliga akter, är att för få kvinnor spelar. Enligt Jämställd festival finns det inte direkt någon statistik på detta men att för få tjejer uppmuntras att spela är definitivt ett problem.
– Det behövs fler kvinnliga förebilder på landets scener. Ser man till små barn är det nog flest tjejer som sjunger och vill stå på scenen. Men sedan händer det något där i högstadiet. Tjejerna uppmuntras inte att spela på samma sätt, säger Elisabeth.
Under Musikens makts andra dag kommer just dessa frågor, bland andra, att diskuteras under ett panelsamtal där en rad festivalarrangörer bjudits in. Och för Elisabeth och Lillith har den medvetna bokningsstrategin gett mersmak.
– Vi skulle gärna jobba mer med de här frågorna. Samtidigt är det en balansgång. Man måste vara försiktig så man inte skriver folk på näsan, säger Lillith och får medhåll av Elisabeth:
– Ja, vi har pratat om att det vore kul att bara boka tjejer – vilket i och för sig inte är jämställt det heller. Och det skulle nog bli ett extremt gnäll.
Bland de kvinnliga akterna i år syns bland annat Gnucci, Tove Lo och Lilla Namo. Tre artister som Elisabeth och Lilllith är extra stolta över.
– För något år sedan var det svårare att boka intressanta, kvinnliga artister. De som fanns var så pass stora, som Robyn, och de hade vi inte råd med. Nu finns det betydligt fler och det känns extra roligt att få visa upp vårt program i år.
Fotnot: De tio festivaler Jämställd festival undersökt är Peace & love, Way out west, Music & arts, Sweden rock, Bråvallfestivalen, Hultsfredfestivalen, Siesta, Storsjöyran, Emmabodafestivalen och Urkult.
En akt är en soloartist eller ett band. En akt är kvinnodominerad om fler än hälften av personerna i bandet identifierar sig som kvinnor.