Någon kanske såg henne där under allt socker? Såg hur hon hällde det över sig och med endast näsan i vädret blev liggande där. Eller kanske någon minns mönstret i sockret som efterlämnades när hon reste sig efter Nathalie Mba Bikoros performanceworkshop i Luleå i april i år?
Bland de första utvalda
Hur som helst. Stina Engmans avtryck går åter att finna. Om inte
i socker, så på andra sätt. I dag invigs nämligen Stoff 2011 och Luleåkonstnären är en av deltagarna. Av de 822 sökande, var faktiskt Stina en av de 15 första som blev utvald.
Och med den aktuella streetperformanceföreställningen Poow!, har hon utgått mycket från bodybuilders, för henne en slags mänskliga transformers.
- För mig handlar Poow! i grunden om att bryta sig lös. En frigörelse från de ting som tynger och begränsar en. Idén mynnar ur att transformera kroppen. Hur vi förändrar och anpassar våra kroppar gentemot vår samtid och vardag.
Kroppen är utgångspunkten
Att det skulle bli något slags skapande för Stina stod klart ganska tidigt.
Att det dessutom skulle bli mycket med utgångspunkt från kroppen, föll sig också tämligen naturligt.
- Jag gick hälsa och friskvård på gymnasiet och fick upp ögonen för att skapa med kroppen. Jag dansade mycket och höll på med bland annat yoga och massage. Så mitt intresse för kroppens funktion och uttryck växte allt mer och jag började automatiskt intressera mig för kläder, eftersom det ligger så pass nära kroppen och förstärker dess uttryck, säger Stina Engman.
Efter ett år på en modedesignutbildning i Italien, där Stina kände att det blev för mycket fokus på design snarare än kroppen, sökte hon sig vidare mot kostym inom teater och scen. Vilket inte heller det tillfredsställde samtliga hennes behov.
- Ja, jag kände fortfarande att det var något som saknades. Eller snarare att det var så mycket annat jag ville utforska också. Jag kände mig begränsad. Tills jag insåg att det bara var jag själv som satte gränser.
Fortfarande intresserad av form
I dag har hon alltså hittat till performancekonsten, där visserligen intresset för form fortfarande lyser igenom.
Vad kännetecknar dig som konstnär?
- Jag ser oftast bilder framför mig i tredimensionella former. Och eftersom att jag ofta har människan som utgångspunkt blir mina verk ganska stora. Jag tycker om känslan av att kunna gå in i konsten, helt bokstavligt talat. Som att gå in
i olika världar med olika perspektiv. Och att röra vid konsten. Den taktila biten är väldigt viktig för mig, lika viktig som den visuella, säger Stina och tillägger:
- Jag tycker om att skapa konst där alla sina sinnen får vara delaktiga.