1. 22 Pistepirkko, Kulturens hus, Luleå
Högst uppe i baren gjorde denna trio i november en helt magisk spelning inför lite drygt 30 personer. Trots att jag varken sett eller hört dem innan blev jag helt knäckt. Det ska mycket till innan ett, för mig, helt okänt band ska kunna stå och spela okänd på okänd låt utan att jag tappar intresset och somnar. Det krävdes tre finska indiegubbar för det. Oförglömligt. Helt oförglömligt.
2. Glasvegas, Kägelbanan, Stockholm
Det nya Glasvegas, som ännu inte hade släppt årets bästa skiva EUPHORIC /// HEARTBREAK \\\, kom till Sverige i mars för att försäkra oss om att Glasvegas kommit tillbaka större, bättre och starkare än någonsin tidigare. Vitklädde James Allen sjöng så bra att musikbloggaren Jerry Boman trodde att det var playback. Så var givetvis inte fallet. The world is yours ringer fortfarande runt i mina sinnen. Världens bästa aktiva band.
3. Paper, Kulturens hus, Luleå
En annan folktom tillställning högst uppe i baren på Kulturens hus stod Paper för. Material från fantastiska skivan Mischmasch framfördes nästan uteslutande, men vi fick även höra nytt, som lovade gott. Det är skönt med band som bara blir bättre och bättre.
4. Henrik Berggren, Storsjöyran, Östersund
Det är någonting vansinnigt tilldragande och smärtsamt vackert med att se Henrik Berggren framföra ödesmättade versioner av klassiska låtar från sitt gamla band Broder Daniel. Ett band vars myt bygger på att det borde varit över för längesedan. Shoreline, When we were winning, Only life I know, med flera, är alla samma låt. Men det är den bästa låten som någonsin skrivits i modern tid.
5. Klungan, Kulturens hus, Luleå
Ingen spelning kanske, men ändå. Inget band heller, men liksom, de känns då som ett band. Klungan på slutsålda Kulturens hus var smart, roligt, hjärtligt och nyskapande. Sjukt bra, helt enkelt. Jag springer fortfarande runt på stan och high five:ar folk för att en av de sa att han gillar min vlogg.
6. Könsförrädare, Föreningsgatan 7, Luleå
Jannine och Alina frontar Könsförrädare, Luleås undergroundröst och enda vassa kant 2011. Spelningen de gjorde i höstas var bevis för att vi inte behöver sakna Hotad apa. Jag hoppas på att snart få höra en hel skiva snart. Helst under nästa år. Allt annat vore skandal.
7. Slöa Knivar, Föreningsgatan 7, Luleå
Patricia klättrade och klängde, slängde och hängde värre än Spider-woman. Vilken frontfigur. Man glömde stundtals nästan bort att lyssna på hur bra det lät om bandet. Det är inte första gången man får en skräll i ansiktet på Punkhuset.
8. Motörhead, Pontushallen, Luleå
"You just let us know if you want us to play even louder" sa Phil Campbell och publiken skrek så det skallrade i väggarna. Då höjde de. Sedan hördes inte publiken längre. Motörhead i mitt distade hjärta. Lemmy Kilmister forever.
Magnus Ekelund är en av NSD nöjes recensenter och fasta medarbetare.